Att ta hjälp

Jag vet hur jag ska gå ner i vikt. 

Jag vet hur jag ska gå upp i vikt. 

Jag vet funktionen de olika råvaror och livsmedel har på och i vår kropp. 

Och jag vet hur jag ska anpassa råd efter individ och jag vet hur jag bör äta själv för vissa mål.

Jag är heller inte fullärd. Blir man någonsin det? 

Medan jag viktminskade var det enkelt. Inte enkelt som en rak motorväg utan mer enkelt eftersom jag kunskapen besitter. Att utvärdera och anpassa kosten efter mina mål och min kropp fick mig att nå mina mål. Så länge mitt mål var att gå ner i vikt var det hanterbart. Att hålla vikten plus minus något kilo är inte heller det stora problemet. Mitt problem dök upp när jag ändrade fokus. När mitt mål blev att bygga muskler, forma kroppen och få dem synliga på ett hälsosamt sätt. För inte vill jag tappa muskler till priset av att minska i omfång. 

Hela min viktminskning så har jag ätit lchf och sedan övergått till en mer artegen kost med naturliga fetter för att min vikt hålla, där är ju även min utbildning sig grundad som ni vet. Men ju mer träning jag lagt in i min vardag ju mer van blev min kropp med min kost. I höstas så kände jag att just den där fitnessbiten inte riktigt gav mig de resultat jag önskade… Den kost min kropp krävde för prestation och ökad muskelmassa, den kostens kunskap jag inte riktigt besitter ut i fingerspetsarna. 12 veckor mellan bilderna.

 Jag är inte sämre än att erkänna när jag saknar kunskap. Så jag anlitade en coach. En fantastiskt kunnig sådan. Ren Styrka heter hennes sida. Kräsen som jag är och krav som jag har vad gäller kosten och dess renhet fick jag stort gehör för. Ett riktigt bra upplägg där även jag lärde mig en del. Fördelning, när, var och hur. Hur min kropp påverkas. Det finns många duktiga kostrådgivare där ute. Men det är ett fåtal Kostrådgivare jag verkligen har tillit för och som jag skulle rekommendera vidare. Maria är en av dem. 

Och visst som svar på en fråga. Givetvis gick jag på ett schema inriktat på en fitness-deff men med “ren mat” eftersom jag vill att mina muskler jag slitit för ska synas lite mer men inte enbart utseende mässigt utan även för att mentalt pressa mig. Vad klarar jag av? Skulle jag klara av att ta mig till en scen? Nääää…. Eller Jo visst det skulle jag men det skulle inte för mig vara värt det, i dagsläget. Tiden det skulle kräva är tid jag hellre lägger på min familj och mina vänner.

Det är ju faktiskt bara att erkänna. Att oavsett vad var enskild individ säger så finns det alltid ett uns fåfänga där bakom. Även om man primärt äter för hälsa, för att bli av med krämpor eller för att man har en autonom sjukdom osv. Så gör vi det till stor del även för att “se bra ut”. Jag kan bara hoppas att de flesta av oss gör det för oss själva. Men så är ju sällan fallet. Någon säger sig inte bry sig, men det är nog sällan riktigt sant. Vi ser uppdateringar på sociala medier som kryllar av “älska dig själv” och det stämmer, för du måste älska dig själv med och utan brister. Vi ser också konton (oftast instagram) som predikar “jag är nöjd precis som jag är” och jag hoppas innerligt att det är sant. Men man kan ju undra ibland… För visst finns där säkert ett uns av fåfänga som kryper fram när man står framför spegeln i en dagens outfit och fotar. 

Således även jag med mina selfies, gymbilder och framstegsfoton.

Jag är sällan nöjd. Jag är nöjd för stunden. Jag är nöjd med min dagsform och vad jag åstadkommer. Jag är nöjd med min träning för tillfället. Jag är nöjd med min tillvaro. Men skulle jag vara helt och hållet nöjd så skulle jag inte ha det drivet att prestera bättre. För att jag vet jag kan. Oavsett på hemmaplan, jobb eller gym.

Jag är däremot tillfreds och lycklig.

Jag tränar för min skull. För att jag har ett stillasittande jobb. Jag tränar för att JAG tycker det är snyggt med muskler men allra främst tränar jag för att jag tycker det är riktigt kul och jag pressar mig själv. 

Samma kan vi ju applicera på allt. Vi sminkar oss. Vi fixar håret. Vi klär oss fint. Vi ska göra det för oss själva och för att det får oss att må bra. Så är det. Så borde det vara. Men någonstans där bryr vi oss generellt alldeles för mycket vad andra tycker. Eller mer så, vad vi tror att andra tycker. 

Jag är nöjd. Skulle man applicera jag är nöjd i en relation. Hamnar man inte då i något slentrianmässigt? Jag är tillfreds och jag är lycklig men jag kan alltid ge mer och tar aldrig för givet. Vi är ett fantastiskt team här hemma. 

Är fasta att tillföra energi?

Varför är det mer en norm inom “lchf” att vräka på fett än att äta en helt smaklig och balanserad måltid?

Jag har tagit upp det här förut och det blir alltid så stora rabalder över att jag tycker det är så osmakligt, onödigt och i vissa fall även äckligt. Jag menar givetvis inte dig som ökar upp fettet för att hålla dig mätt längre. Inte heller dig som dricker fettkaffe då och då. Jag menar inte dig som måste för att tygla dina begär med en sån mättnad en stor mängd exv smör ger.
Jag menar att för väldigt många nya inom lchf som precis ska lära sig vad det är, de får en helt skev bild av att följa exv #lchf-taggen på instagram och så har det varit det senaste året. My skrev ett så bra inlägg om just gluten på #lchf-taggen härom dan. Samma gäller en jädra massa sötningsmedel kan jag tycka. Jag och My har många liknande åsikter men även många delade och ni ska bara veta vilka diskussioner vi kan få till ibland 😉 störtskönt! Men det är lite charmen eller hur, att du som läser kan välja var du kan relatera eller helt enkelt plocka godbitar från alla.

Och du. Förr i tiden under evolutionens början hade vi inte tillgång till fett i överflöd, inte kaffe, inte socker, inte sötningsmedel, inte gluten för den delen heller. Nu verkar det va en våg på gång igen. En fettvåg. En sötningsvåg. När man “vart” med länge så ser man när de kommer och går. Ungefär som att man kan ana vilken ny vitamin som blir hypad… Lagom till var vår när alla ska snygga till sig till sommaren.

Många, för många av mailen jag får. Handlar om att man läst att fettkaffe är värsta dunderkuren. Att nästan alla rekommenderar på Facebook-sidor att det är fettfasta man ska göra för att mirakulöst tappa alla sina kilon.

Sanning med modifikation. TÄNK SJÄLV.
Jag säger inte att fasta är fel. Tvärtom. Men se till dina förutsättningar och vad du vill åstadkomma.
Fettfasta. Fine. En del hälsofördelar om man gör det då och då och inte flera veckor i sträck utan varvar med tuggbar mat.

Att fasta är bra för hormoner, speciellt leptin och ghrelin som hör till mättna, serotonin och dopamin – belöningshormoner. Min personliga åsikt är ju att fastar man ja då fastar man och inte kör nån energikompenseringsvariant. Att dricka fettkaffe är inte att fasta. Det är att “fettfasta”. Och då är man ute efter något annat och andra fördelar/nackdelar. Att tillföra nån tsk mct-olja kan dock va till fördel, energi som inte lagras.

Lite som att dricka en shake eller en nutrilett inte heller är att fasta. Fast på ett helt annat sätt.

Jag förespråkar alltid mat före att dricka där det går. Men även jag gör undantag i mina rekommendationer till “mina gruppmedlemmar” åt båda hållen. Man. Måste. Se. Till. Individen.

Att förbruka mer än jag tillför?

Kosten spelar roll. I alla aspekter.
Nu har jag nog kommit till “projekt” omöjligt. Nä kanske inte riktigt så.
7 veckor kvar av mina 12. 5 veckor.

Vad gör jag?
Just nu. Ska jag stärka mina ben och forma rumpan. Ja jag älskar att träna gluteus maximus bland annat så det går förhoppningsvis dansant. Jag har kommit till den punkt då jag kan gå ner i byx-storlek och kanske egentligen en till på benen/midjan men där booteyn den liksom ställer till det. Vilket i-landsproblem.

Jag har haft grav nackspärr i en vecka och tatuerat lite på överarmen så överkropp får vila.

Min mat just nu. För det är den jag får mest frågor om.

Jag äter väl kanske inte lchf. Jag äter väl lågkolhydratkost med naturliga fetter. Men som ni vet så stämplar jag inte min mat.

Jag har lagt till en del rotfrukter vid 1-2 mål om dagen. Jag äter väldigt lite mejerier (utöver smör och ost) dvs alltså inga flytande mejerier.
Jag lägger sällan till extra fett. Jag äter oftast mat som är naturligt fettrika så som avokado, lax, fläskkött, oliver, nötter mm.
Och jag håller lite koll på min portionsstorlek.

Det här fungerar bra för mig just nu. En del ägg och majonäs.
Det händer lite grejer.

Ni som bett om en full review av min lilla “mini deff” får det när jag är klar med alla veckor jag tänkt.

Men som med allt. Se till dig själv. Vad kan du göra. Vad fixar du. Vilket sätt är bäst för dig.

Jag är absolut inte fetträdd. Tvärtom. All for the fats 😉 MEN eftersom jag ökar upp mina kolhydrater i form av rotfrukter så måste jag kompensera mitt intag genom att justera någon annanstans.

Bloglovin’

Nu har jag äntligen fått tummen ut att lägga till min blogg på bloglovin’.

Följ mig på bloglovin

Att leva genom linsen?

Jag gör det. Alldeles för mycket. Men mindre nu än tidigare.

Klick frukost. Klick mellanmål. Klick kaffe. Klick lunch. Klick middag. Klick kaffe igen. Klick middag. Klick kaffe.

Inte röra maten innan den är fotad.
Oj glömde fota kaffet.
Måste uppdatera.

Usch, hör ni vilken stress det kan bidra till?
Hör ni hur det här beteendet låter?

Please, let me take a selfie!
Innan jag springer intervaller på en alldeles fantastisk och öde fotbollsplan tillsammans med Linnéa.

Skogsdoft, fivefingers så jag känner varenda underbar grop, fågelkvitter och halva planen i sol medan andra halvan vilar i sval skugga.
Underbart.

Störst först?

Det handlar inte om vem som är störst eller först heller för den delen. Det handlar om hälsa. Helheten i dig som person.
Jag har sagt det förr. Jag säger det igen. Det är först då du kan få din kropp att må bra och släppa kilon som är beständigt borta.

Och jag. Jag orkar inte vare sig kommentera eller debattera längre och speciellt inte eftersom folk verkligen inte kan läsa, eller förstå vad de läser heller.

Nä. Ni vet vad ni hittar för kost och rådgivning här.
Jag tänker fortfarande skriva om fördelarna jag ser på en balanserad kost och så naturligt arteget som möjligt. Jag kommer fortfarande tycka att man ska äta grönt i sin kost.

Men jag dömmer inte dem som inte gör det. Jag reagerar på extremfallen och de som ramlar mellan, de som inte klarar av att det mäts, vägs, räknas och nollas. Men de som gör det ändå. Och som tidigare kan ha haft ett stört ätbeteende som triggas igång av all hets på nätet som det så lätt blir…..

Jag gör precis som My, jag slår nu död på allt skvaller och alla spekulationer angående det här sk kalla LCHF-kriget. Jag, My, Jill och Anna är inte osams. Många verkar tro det.
Men så här är det. Jag och Jill delar åsikt om kosten som Kostrådgivare medan Anna och My har en annan åsikt om kosten. Ingen av oss har rätt och ingen av oss har fel.
Det enda vi kan göra är att lyfta det vi tror och brinner för.
Som jag med min balanserade kost så nära arteget som går gentemot My som äter så lågt kh hon kan för att stilla sitt sockertroll exv.

Vi är goda vänner privat och humorn är på topp haha. Vi kommunicerar och bara för att vi inte har samma åsikt så kastar vi inte skit åt varandras håll utan vi respekterar sånt istället.

Som alltid så vill jag verkligen att ni tänker logiskt och äter logiskt, för dig.

Och var påläst.

Nedräkning 19-

Day 3 / 19-

Min för mig balanserade frukost. Tonfisk, ägg, majonäs och spenat.

Min blivande man. Han som inte äter grönsaker. Han gör det svårt för mig att få till en balanserad matplan. Men det går. Tonfisk, ägg, valnötter, paranötter (nötterna är för mineraler och speciellt selen) och full fet Rhode Island.

Till lunch blev det rester. Inte så väldans fantasirikt.

Och nu. Matlådefix. Nytt jobb. Nya rutiner. Ingen mer Caesar Salad till middag 😝
Matlådor till hela familjen, snacka om storkok, allt för tidsoptimering.
Mindre tid jag lägger på att laga mat på veckodagarna, mer tid har jag att leka med barnen. 🙂

Skink/Spenatsallad i några,
Pannbiff/smörstekt svamp och sparris i några av mina.

Mannen min får samma till frukost som han åt idag.
Och han har inga problem att äta enformigt. Dag ut och dag in.
Men jag har problem att laga sån mat till honom haha. Jag tycker att man ska variera sig.
Han får pannbiff, ärtor och sås.
Japp. Ärtor är det enda i grönsaksväg jag kan få i honom och ärtor är bättre än bulgur om man ser till det perspektivet. En och annan palsternacksbit kan funka också. Nu vill jag återigen påpeka att min karl inte äter LCHF utan han ska prova en naturligare kost än han ätit tidigare och för honom innebär det inga stämplar.
Bort med socker och gluten är de riktlinjer jag fått.

Skink/spenat/färska örter och 2 msk majonäs. 1 ägg ska i också.

Första inlägget på egna ben.

Första inlägget på min nya adress.

Känns riktigt bra att nu stå helt på egna ben.
Inte för att det är så stor skillnad på att blogga för LCHFklubben och att vara egen mer än att jag kan skriva om precis vad jag vill och jag var inte pressen av att producera flera inlägg om dagen.

Tack till tjejerna och speciellt Louisa!

Mina inlägg kommer att publiceras på båda ställen i några dagar till.

Hoppas ni följer mig här istället! ❤️

Några av mina bilder har inte följt med i flytten, ni får gärna ha lite överseende de närmsta dagarna;