Sova på begäran 

Känslan när man borde sova. Men inte kan. 

Jag ska kliva upp redan klockan 03.00 i natt för att göra ordning mig och sedan sätta mig i bilen mot Malmö. Jobbgrej. Nej då inte alls bitter över förlorad sömn. Men ja ja. Jag överlever.  

  
 
Dag 11. Så länge har jag nu “dietat” eller vad man nu vill kalla det. Ätit strukturerad mat kort och gott. Smärtfritt. Relativt. Lite enformigt men inga större problem. Jag har nog vant mig vid mängden mat nu. Jag äter MYCKET mer än jag “normalt” gör. Frukost 1, frukost 2, lunch, middag, före träning, efter träning eller kvällsmål. Ser fram mot variation på lördag då jag har “fritt mål”. 

Främst har jag märkt skillnad på styrkan på gymmet! Och det gillar jag. Bättre ork och piggare. Helt glutenfri. Helt sötningfritt. Endast behållt bcaa som kosttillskott för tillfället. 

Advertisements

Att vara stolt är inte fåfänga

  

Jag började med det här utgångsläget (vänster bild). 

För 3 veckor sedan var formen så här (höger bild)

  

Idag. Är min form så här. 

Alltså. Jag dör. Min kropp är grym! 

En gång för längesen hade jag en vag önskan om att “någon gång i mitt liv ska jag ha mer än en ruta på magen” 😂 en sån där lite fånig fåfäng tanke som legat där och skvalpat i bakhuvudet sen sista barnet föddes. 

En sån där tanke man håller för sig själv för det känns så långt bort. En tanke man nästan skäms för. Att man känner sig så fåfäng på något vis och att det är lite tabu. 

Men min kropp är ju helt fantastisk. Den har burit två barn. 

Den är stark. 

Jag är stark! 

Och jag är faktiskt så sjukt stolt! 

Jag vet precis

 

 Jo men visst. Jag fick en så trist kommentar tidigare. “Vad vet jag som är smal!?”

 Ja vad vet jag?! Inte för att det spelar nån som helst roll om jag är smal eller ej. Men jag vet precis. Jag vet hur många tårar och hur mycket svett och vilja och tid som krävs. Det är inte lätt men det går. 

Jag har alltid pendlat upp å ner. Tröstätare som barn. Underskott som tidig tonåring. Stora lår som hästtjej. Spritsmalfet som tidig 20talare. Överviktig efter graviditeter mm. Och nu nästan 30 år gammal är jag alldeles lagom men jag sliter som ett djur och JAG VET PRECIS. 

Jag vet vad som krävs, inte bara på gymmet men även att tackla allt annat som hör till.. Jo men då är jag självisk för att jag “tar” mig träningstid. Jag tränar när mina barn sover. Punkt. 

Och ja visst det är säkert alldeles för många dammråttor bakom soffan och för många osorterade par strumpor i tvättstugan men vem sjutton tittar där. Jag vet att det går att träna hemma med småbarn. Det går att planera maten. Det går att tackla jobb och familj med gym. Allt går bara viljan och verktygen finns där. MEN det tar tid!!! 

Översta bilden är från min “träningsstart” och alldeles nästan helt nyförlöst. Min son fyller 3 i oktober. Lika lång tid som han är gammal har det tagit mig att komma dit jag är idag. Att veta var man kom ifrån skapar ödmjukhet. JAG VET PRECIS hur det känns. Varenda delmål. Alla minus. Tiden. Att vilja ge upp. Jag vet. 

Och just därför skapade jag mitt “kickstart-hemmaträningsprogram med kostrådgivning”. Mer info får du om du mailar info@kostologik.se

Aerob vs Anaerob träning

Vad ska man välja? Och vad är vad? 

Våra muskler förses med energi genom olika processer beroende på vilken intensitet och varaktighet som de får arbeta i.

Oftast säger man att om du har en hög intensitet och varaktigheten per tillfälle är kortare än två minuter är det den anaeroba energiprocessen som stimuleras. Här sker alltså energiframställningen utan att du får tillräckligt med tillgång till syre. Exempel på en anaerob aktivitet är tabata-intervaller. 

Om intensiteten varar längre så måste syre bidra i energiprocessen och aktiviteten blir då aerob.
  
Jag kör allt som oftast anaerob framför aerob när jag tränar. Jag applicerar det i min styrketräning och i min cardio. Gör du?


Anaerob och Aerob träning så skiljer sig alltså åt i både varaktighet men också effekt. Men samtidigt så påverkas de av varandra. 

Aerob träning: (tex 5 km löpning) träning som är “varaktig” och längre än 2 minuter åt gången. (Inte intervaller)


  • Förbättrar den cardiovaskulära hälsan. (hjärta/lungor/blodkärl)
  • Förbränner kroppsfett.
  • Förbättrar den aerobiska kapaciteten.


Anaerob träning: (tex intervallöpning 4x100m eller 4x300m, tabata-intervaller osv)

  • Ökar snabbhet och styrka.
  • Förbättrar den cardiovaskulara hälsan. (hjärta/lungor/blodkärl)
  • Förbränner kroppsfett. (dessutom högre “efterförbränning” än vid aerobisk träning)
  • Bygger muskler. (Jag läste att man kan jämföra en sprinter med en långdistansare…)
  • Relaterar till de flesta idrotter.
  • Förbättrar den aerobiska kapaciteten
  • Förbättrar den aneroba kapaciteten


Så vad väljer man då? Det finns fördelar med båda. Det är ditt syfte med din träning son bestämmer. Vill du löpa distanser eller vill du sprinta? Vill du långköra eller intervallträna? Jag rekommenderar allt som oftast mina “tjejer” till anaerobisk träning och mina olika träningsprogram är grundade på detta för just högre fettförbränning, efterbränning mm tillsammans med en bra och naturlig kost. Jag ser bara fördelar, dessutom är jag en sån där som tycker det blir trist efter 4 minuter. Jag måste stimuleras. Att springa intervaller är faktiskt något jag kommit att gilla. Ibland applicerar jag även anaerob träning när jag lyfter vikter. Jag får effekt, det känns som det går fort och jag höjer min prestation och det är ombytligt. Snabbt och jag blir inte uttråkad. 

Anaerob träning är både fysiskt och psykiskt påfrestande och lägg inte ribban för högt. Intervaller 20/10 räcker gott och väl och utgå från dina förutsättningar. Aerob träning kan ju givetvis vara fysiskt och psykiskt påfrestande det också. Men på ett annat sätt. Istället för att kanske springa “ringleden” (5,5km led runt själva Tidaholm) så kan man sprinta mellan lyktstolpar. Jag brukar exv avsluta mina gympass med 2 stycken 8 x 20/10 sprintar på löpbandet för att liksom sätta igång pulsen…

Men högintensiv (anaerob) träning skapar lite mer belastning på kroppen än aerob träning, den medför en hög belastning på kroppen vilket innebär en längre återhämtningsperiod efter. Men är man förberedd och använder denna form av träning klokt så kan du få dig riktiga resultat!

Testosterongym – utanför min comfort zone

Jag vidgade idag min comfort zone!
Jag är en vanemänniska.

Jag tränade på ett annat gym än det jag brukar.
Hängde med en bekant från yngre dagar ner till stadens badhusgym. Ett gym man glömmer av finns. Ett gym i en källarlokal utan fönster. Ett rum. Old schoolprylar och mattbeklätt golv. Ett testosterongym där svettlukten etsat sig fast i väggarna. Inga nymoderna maskiner.

Där jag i mina better bodies kläder kände mig väldigt uppklädd. Som enda tjej. En härlig omväxling från mitt vanliga fina, moderna och goddoftande gym.

IMG_4590
(Bild från igår)

Nya tips och trix och fick riktigt bra pump i triceps/biceps och många nyttiga armbågstips. Där är jag svag. Min handled och jag är ju inte alltid överens heller. Bra rehabtips.

Jag. Älskar. Känslan. Av. Old. School. Gym.
Man tager vad man haver och bara lyfter. Like no one is watching.

Jag fick en nytändning idag. Jag behövde det.

Varför dränker inte jag min mat i fett?

IMG_4115Jag fick frågan igår: Varför äter du inte lika mycket fett som en del “andra” lchfare?

Det är faktiskt en jättebra fråga!!
Jag tillagar all min mat med smör/kokosolja eller mct-olja. Jag äter alltså mat som är högt i fetthalt, naturligt och rikt på fettsyror, laurinsyra mm.
Jag lägger inte alltid till fett vid sidan av för att jag äter även naturligt fettrik mat så som lax, avokado, nötter, oliver m.m Det här räcker tillräckligt för mig. Ibland lägger jag till extra och ibland inte, jag känner min kropp vid det här laget. Jag tror på variation i kosten. Precis som med valet grönsaker och proteinkälla. Bara för att jag inte dränker min mat i fett betyder det inte att jag inte äter en högfettskost som är kolhydratsnål, för det gör jag.
Jag äter lagom och tillräckligt med fett för att min kropp ska gå på fettdrift och jag har inte ett trasigt ätbeteendet (om du inte slänger ett paket geisha framför mig). Jag känner min mättnad och vet vad som är tillräckligt.

Att tesen fett bränner fett är sanning. Men mängden fett är helt individuell.
Jag vill njuta av min mat. Känna smaker och konsistens.
Jag vill inte dricka min frukost/lunch eller middag och heller inte dränka min mat i fett.

Valet är individuellt och jag säger inte att det är rätt eller fel. Det enda jag kan råda er att göra är att tänka logiskt, känn din kropp och fråga dig själv: HUR FUNGERAR JAG? NÄR MÅR JAG SOM BÄST??? ❤️

Krångla inte så mycket

Som myror. Som myror på hela kroppen kliar det. En känsla jag haft hela veckan. En slags rastlöshet.

Jag har striktat till min kost efter jul. Inte så att jag sätter förbud. Tvärtom. Jag får. Men vill inte. Jag är sån där. Periodare. Inte så att jag vräker i mig “skräp” men väljer lite mindre nyttig mat som egentligen inte passar min väg mot mitt mål.
Nu har jag fokus på att öka i vikter och uthållighet på gymmet. Jag vill bli stark. Starkare. För att bli det måste jag få i mig tillräckligt med energi och byggstenar. Jag har därför medvetet (jag avskyr det ordet men finner inget annat passande) valt att öka upp mina kolhydrater lite. Jag mäter inte. Men jag har lagt till exv lite rödbeta, palsternacka, sötpotatis i min kost. Jag lagar matlådor för hela veckan så mitt högre intag blir alltid på lördagar då vi precis som de flesta andra myser lite extra. Jag ska framöver förklara varför jag valt att justera så här.

Många av er funderar nu på hur ska ni hålla motivationen på topp. Hur ska ni lyckas? Karaktär? Huvudfokus på mat eller träning?

Det har inte med karaktär att göra. Det har i grund och botten med beslutsamhet att göra. Det är DET som är det avgörande. När du väl har bestämt dig och sen bryter ner ditt mål, ja du måste ha ett mål (ett fokus), det är först då du kan börja din resa. Att bryta ner ditt mål i många små mål är vägen till att lyckas.

IMG_3378.JPG
Det känns jävligt långt bort. Det där målet. Eller hur…..
Många tårar blev det i början. Men sen en dag vänder det liksom.

Många gånger har jag “tagit beslutet” men aldrig tidigare brutit ner det i delmål eller med samma fokus som denna gång.
Jag har pendlat upp och ner i vikt under hela mitt liv. Periodare ni vet. Känslostyrd.

Att använda mina barn som motivation har varit min “morot” och är fortfarande. En aktiv pigg och glad mamma är vad de förtjänar. Inte en mamma med dålig självkänsla, bitterhet och önskan om att “det kunde vart bättre”. Aldrig att jag vill att de ska ha en mamma som aldrig gör saker med dem pga missnöje med sig själv. Aldrig.

Det är DITT ansvar att må ditt bästa jag. Ingen annans.

Det är ju så lätt det där att man fastnar i ett invant beteende. Ett som kanske inte är så bra egentligen. Tanken på en nystart är god. Sen kommer du inte längre? Varför?

Bestäm dig. Fokusera. Målmedvetenhet. Livet.

Jag hävdar självklart att gluten och socker är boven till mycket. Räkna kolhydrater i början vid kostomläggning, håll dig till livsmedel under 5gr/kh per 100gr. Lär dig. Läs innehållsförteckningar. Undersök och testa.

Men kanske mitt VIKTIGASTE råd. Var INTE kolhydratsrädd!!!!
Jag läste i en tråd på Facebook idag en lång diskussion om huruvida te var jordens undergång eftersom det “innehöll” 1-4gr kh/100gr och att “dagskvoten” av kolhydrater var fylld efter respektive 4 släta koppar te. Sånt här skrämmer mig lite.

Mörkgröna bladgrönsaker som är så himla nyttigt, fullt av vitaminer och mineraler bla folsyra som är essentiellt. Ägg som är det coolaste livsmedel vi har, innehåller nästan allt utom C-vitamin. Kokosgrädde. Broccoli.

Jag kan rada upp hur många nyttiga livsmedel som helst som då inte passar in i “dagskvoten”…….. Vad missar ni då för vitaminer, mineraler? Kompensera med tabletter? Jo men visst. Eller en paprikabit för C-vitaminets skull, ja så kan man göra, en gång i veckan…..

Förstå min sarkasm.
Men i ett sånt här läge känns det okej ibland även för mig som Kostrådgivare att sucka lite, högt……

Lchf är för mig näringsrik mat som ger mig allt jag behöver. (Ja jag fyller på med bla omega3 och D-vitamin). Mat som är glutenfri och sockerfri. Mat som håller mig mätt och som ger mig energi att både orka med mitt arbete, min familj och min hobby. Träning. Ja shopping också om det räknas 😉

Om man resonerar som ovan i den där tråden. Då kan man alltså dricka exv hur mkt Cola zero man vill istället, eftersom det är både sockerfritt och innehåller (enligt innehållsförteckningen) inga kolhydrater…. Logiskt?!

Så. Välj bra kolhydrater när du äter. Krångla inte till det för mycket. Speciellt inte i början. Du kommer långt med att “bara” byta ut pasta/potatis/ris mot exv broccoli/blomkål/sallad. Ta bort bröd och godis. Du kommer känna skillnad själv i kroppen. Och du kommer att se det.

Gott Nytt 2015

Jag orkar inte med någon resumé. Har en känsla av att det inte är många som orkar läsa sånt ändå, kan ju bara se till mig själv. Jag scrollar förbi. Är väl mest för sin egna skull.

Minnen. Kärlek. Familj. Vänner. Glädje. Ledsamhet. Träning. Mat. Nya mål. Det tar jag med mig från 2014 in i nya året 2015.
Kanske bäst av allt ändå, jag gifte mig ju ❤️

IMG_3626.JPG
Min fina älskade man!

IMG_3618.JPG
Vi velade länge om vi skulle firat in det nya året helt själva, bara njuta av VI, då fantastiska svärmor tog barnen. Men inget lockande var öppet i närheten. Så i sista minuten så valde vi ändå att hoppa på middagen med vännerna. Jag hade en glittrig kreation på mig med öppen rygg.

IMG_3617.JPG
En sån där klänning trots man vet att man är “smal” i går man och drar i den över magen och önskar att man kanske kört lite mer cardio 2014. Jag vet. Jag är sjuklig med såna tankar ibland. Och det är något jag ska jobba med.

IMG_3622.JPG
Min fina vän Louise.
Jag ska också jobba på att inte ha dåligt samvete för sånt som jag inte kan göra något åt. Man kan inte dela på sig. Man kan inte göra allt eller vara överallt eller alla till lags för den delen.

IMG_3625.JPG
Och med det här önskar jag er ett fantastiskt nytt år med nya möjligheter och vet ni, jag lovar inte men jag hoppas att min nytändning kommit då jag ska fördjupa mig i hormoner och stress detta året. Jag ska även ta min träning till en helt ny nivå, mest för att jag vet att det går på lchf och en liten del fåfänga. Tyvärr. Men det är ju en del av varför vi alla håller på. Skillnaden är om man är fåfäng för sig själv eller för andra. Jag vill att mitt slit, min viktminskning och min träning ska synas. Att JAG ska se resultaten för alla dem tårar och svettpölar jag offrat.

Hur var ditt nyår?
Vad har du för mål med din mat? Träning? Familj? Stress?

Hemmagris

Jag har inte bara landat i mig själv de senaste åren men också i att känna att jag har fotfäste någonstans. Mitt hem. Jag älskar mitt hem. Lite mindre förra veckan (se tidigare inlägg).
Denna veckan börjar jag och barnen hemma. Snuva. Gräsänka till på köpet.

IMG_3232.JPG
Lite jul har fått komma in.

Idag har jag utöver massa barnmys även rensat och sålt massa grejer, eller ja, det gjorde jag igår egentligen. Skönt det där. Bli av med sånt man inte längre använder och även ganska ok ur miljötänk när man återvinner.

Träning, det får bli i hemmagymmet med mannens träningspartner och min barndomsvän. Tänk så bortskämd jag är egentligen. Bara byta om och gå ner en trappa.

Maten. Idag. Inget jag kan hänga i julgranen. Köttbullar och bea. Blir mer avancerat ikväll.

Kontakt och bra pump

Hade tänkt att mest röra lite på mig. Stämde träff med Linnéa och tänkte att jag känner efter. Jag var ju trots allt förkyld i helgen.

Ur det blå så fick jag sån motivation. Galet. Bra kontakt och pump fick vi också till.

Uppvärmning
Marklyft 6 set x 3 reps 60kg
Militärpress 6 set x 10 22,5kg
Fortsatte med biceps curl, hantelrodd, axelrodd, dips och axelpress.
Så himla skönt. Avslutade med 8 intervaller med höjning var gång på löpbandet.

IMG_3033.JPG
Det känns ibland som om det går förbannat långsamt. Men så tänker jag efter. Det går lagom framåt.

Frukost idag blev kvarg, kanel och kokos.
Lunch, rester av fiskgrytan och middag blev tonfisksås och broccoli…

IMG_3027.JPG
Tonfisk är så gott.