Den där ångesten?! 

Mår DU bra? Mår DU så bra du kan må? 

Mår du bra med maten, med jobbet, med livet? Gör du allt rätt? 

Det är inte lätt att må sitt bästa jag. Speciellt inte i dagens sociala värld. Speciellt inte när konton man följer väljer vad som ska publiceras till allmänheten. 

Stora instakonton och bloggar pekfingrar i ämnen som de inte har en blekaste om. Målar upp en ödmjuk bild av sig själva för att de kan och vill. Det säljer mer. Klickräknaren tickar. 

Ämnen som berör tas upp, ibland bra och inte allt för sällan såna som skapar än mer ångest än det dagliga hos många av oss “vanliga” kvinnor som inte är sjukligt sjuka av en beroendepersonlighet. För handen på hjärtat, många av oss är känsliga mot socker, gluten osv och jag är allt för en artegen naturlig kost. Men långt ifrån alla är gravt sjuka eller har en så stor beteendestörning angående mat. 

Alla har vi någon “störning” eller trigger eller hur 😉 men det gäller ju oavsett kostval. Visst kan man förebygga med kost. Kosten påverkar med än man tror. Men grunden finns där redan. Det psykologiska. Ditt tankesätt. Allt hänger liksom ihop. 

Jag tror på en ren och närproducerad kost. Men jag tror också att det är en handfull som är så gravt och så sjukt “sockerberoende” likt en alkoholist. Många slänger sig med termen sockerberoende, kolhydratsberoende som om det liksom är enda lösningen på allt och det är så fel. Vissa är på riktigt, riktigt sjuka och behöver proffesionell hjälp men många utnyttjar också termerna. 

Jag avskyr när man man målar upp att kolhydrater är boven i dramat. Det är det inte. Det är en byggsten precis som protein och fett. Kolhydrater är precis lika användbara och nödvändiga som resterande för en funktionell kropp. Skillnaden är VAD för kolhydrater man väljer. Likaså med VAD för protein och VAD för fetter. Du som äter naturligt och medvetet inte stoppar i dig margarin. Men chips eller lösgodis går bra? Hm. 

Hur är logiken där? Jag kan inte svara på det. För jag äter inte margarin. Alls. Kommer inte in i mitt hus. Men jag äter chips. Jag äter lösgodis. Jag gör det. Inte dagligen. Inte ofta men då och då. En logik som inte går ihop eller hur? 😂 

Något jag inte kan svara på. Mer än att “det är gott”. Jag är bara människa. En som varit överviktig men utan sockerberoende. Få förunnat kanske? 


Tillbaka till inledningen. Att må sitt bästa jag är svårt. Man ska balansera kosten, träningen, familjen, jobbet, egentiden, hobbys, vänner osv. Inte nödvändigtvis i den ordningen. Mår du bra inom ett område så är det inte tillräckligt. Du måste må bra inom fler områden. Se det som en balansbräda, ju fler steg du tar för att få den att tippa ju närmare mål är du. Börja med en sak och jobba vidare. 

Hatten av till dig som jobbar på ditt bästa jag!

Låt inte sociala medier ge dig “mer” dålig samvete än du redan har. Prioritera vad som är viktigt för dig och någonstans där inne i din kropp som är fylld med känslor och ett hjärta som bankar så kommer du att känna vad som är rätt för dig. 

Det är sällan vad någons instagram eller blogg eller krönika säger. 

Lita på dig själv och ditt hjärta, din magkänsla. 

Du som är förälder. Du vet precis vad jag menar med: Lita på magkänslan. Bara DU vet det bästa för ditt/dina barn. 
Vi gör alla så gott vi kan. Förälder. Ungdom. Sambo. Fru. Kvinna. Man. 

Advertisements

Vad kommer härnäst?

Ja. Vad säger man. Nya vinklingar och nya vändor var år. Fasta. 16/8. 5:2, 6:1 osv.

Fettfasta. Drickbart.

Kött och fett. 

Och nu äggfasta. 

Ja jag kanske är lite sen eftersom jag gått ur nästan alla grupper som rör kost. Av den simpla anledningen att man slutar aldrig chockeras av vad som händer där ute och vad folk gör med sina kroppar “trots att de äter lchf” eller arteget eller paleo och påstår att de äter för hälsa. 

När det i själva verket skiner igenom att högsta önskan är att viktminska till var pris. Jag dömmer ingen. Jag vet precis hur det är att önska att överflödiga kilon ska rinna av en lika snabbt som ett sensommarregn. Men det gör inte det. Ever. Du kommer få kämpa både fysiskt och psykiskt. Jag lovar. MEN att må bra under resans gång och förse kroppen med all näring den kräver kommer göra resan så mycket lättare. Alla kilon satte sig inte på dig över natt. De kommer heller inte försvinna över natt. 

Alla metoder och varianter är absolut inte dåliga och appliceras vid behov även av oss kostrådgivare. 

Men. Det senaste. Äggfasta. Jag funderar… 

Jag läste nånstans att man rekommenderas att äta 12 ägg om dagen. Endast med lite (massor) fett till. Rätta mig gärna.

Någon “syndade” med lite bacon till. En annan undrar varför man mår illa. En tredje kämpar över illamåendetröskeln och tar det ett steg längre… Nån kräks och nån går ner 2kg på en vecka. Hmm…..

Var är variationen? Vad berövar du kroppen? 

Vi behöver äta varierat. Vi behöver tugga. Tarmar behöver jobba. Vi behöver olika konsistenser och vi behöver delar från alla makronutrienter för att må vårt bästa jag. Du kanske inte mår dåligt idag. Inte imorgon. Kanske inte heller nästa vecka. Men i framtiden. 

Ägg är toppen. Ett av våra mest fantastiska livsmedel. Innehåller allt vi behöver utom C-vitamin. Jag älskar ägg. Men vill man verkligen äta det dygnet runt i x-antal av (icke utbildade kostrådgivare) rekommenderade dagar? Skrämmande.
Varför väljer man att ta det så här långt? Vad hände med ren naturlig och artegen mat? Vad hände med begreppet lchf för de som äter det? Och nu syftar jag inte bara på just äggfasta utan att det nu inom lchf ryms både sötningsmedel, frukt och bakverk….. 

Hur väljer du?

Jag vet precis

 

 Jo men visst. Jag fick en så trist kommentar tidigare. “Vad vet jag som är smal!?”

 Ja vad vet jag?! Inte för att det spelar nån som helst roll om jag är smal eller ej. Men jag vet precis. Jag vet hur många tårar och hur mycket svett och vilja och tid som krävs. Det är inte lätt men det går. 

Jag har alltid pendlat upp å ner. Tröstätare som barn. Underskott som tidig tonåring. Stora lår som hästtjej. Spritsmalfet som tidig 20talare. Överviktig efter graviditeter mm. Och nu nästan 30 år gammal är jag alldeles lagom men jag sliter som ett djur och JAG VET PRECIS. 

Jag vet vad som krävs, inte bara på gymmet men även att tackla allt annat som hör till.. Jo men då är jag självisk för att jag “tar” mig träningstid. Jag tränar när mina barn sover. Punkt. 

Och ja visst det är säkert alldeles för många dammråttor bakom soffan och för många osorterade par strumpor i tvättstugan men vem sjutton tittar där. Jag vet att det går att träna hemma med småbarn. Det går att planera maten. Det går att tackla jobb och familj med gym. Allt går bara viljan och verktygen finns där. MEN det tar tid!!! 

Översta bilden är från min “träningsstart” och alldeles nästan helt nyförlöst. Min son fyller 3 i oktober. Lika lång tid som han är gammal har det tagit mig att komma dit jag är idag. Att veta var man kom ifrån skapar ödmjukhet. JAG VET PRECIS hur det känns. Varenda delmål. Alla minus. Tiden. Att vilja ge upp. Jag vet. 

Och just därför skapade jag mitt “kickstart-hemmaträningsprogram med kostrådgivning”. Mer info får du om du mailar info@kostologik.se

Påskhelg

Påsk. 

Påsk är min favorithögtid. Våren nalkas. En högtid som inte är förknippad med bråk. Utan lugn. Tulpaner. Barnen fick playdoh lera istället för ägg med godis av oss och det var mer uppskattat än jag trodde. Mormor dock. Hon insisterade på godis i sitt. Färskpotatis (inte världens lättaste att hitta så här års), sill och godis. Men. Vad mormor vill ha det får hon liksom. ❤️ 

Det blev som vanligt. Lugnt. Mat hos oss. Plockmat. Smidigt. Skönt med långhelg.

Känns som hela huset är upp och ner med renovering av matsal. Altanbygge och stundande fönsterbyte. Kaos. Jag tror jag blir knäpp snart. 

  

Frisk luft har vi fyllt våra lungor med denna helg. Åtskilliga promenader. Både i stan och på berget. Lek och bus med barnen. Biltvätt. Umgåtts med vänner. 

Ikväll smet vi iväg på bio, jag och min man. Snälla svärmor som ser till att vi kommer iväg då och då. Insurgent. Bra film. Om det inte var för att skärpan inte var riktigt synkad. Jag kände mig allvarligt sjösjuk och på snudd att spy i närmaste drickshållare åtskilliga gånger. Om det inte var för det så var filmen bra. Sällskapet bättre. Förr tog vi bio för givet. Innan barn. Nu är det lyx. Nu är barnen lite större och fler kortare “barnfilmer” börjar dyka upp. Vi har vart på väg på bio med barnen länge. Bamse kändes för lång när den kom. Shaun the sheep för ointressant då barnen inte ens kollar på det på tv. Nu är ju Alfons släppt, lagom lång och sonen fyllt två. Vad är det värsta som kan hända. Myror i brallan på en två-åring liksom. Vore konstigt annars. Tips mottages gärna 🙂

Vi passade på att ta en kaffe på Rådhuset i väntan på filmen. Så mysigt. Nu doftar det vår i luften trots kyla i vinden…

Är fasta att tillföra energi?

Varför är det mer en norm inom “lchf” att vräka på fett än att äta en helt smaklig och balanserad måltid?

Jag har tagit upp det här förut och det blir alltid så stora rabalder över att jag tycker det är så osmakligt, onödigt och i vissa fall även äckligt. Jag menar givetvis inte dig som ökar upp fettet för att hålla dig mätt längre. Inte heller dig som dricker fettkaffe då och då. Jag menar inte dig som måste för att tygla dina begär med en sån mättnad en stor mängd exv smör ger.
Jag menar att för väldigt många nya inom lchf som precis ska lära sig vad det är, de får en helt skev bild av att följa exv #lchf-taggen på instagram och så har det varit det senaste året. My skrev ett så bra inlägg om just gluten på #lchf-taggen härom dan. Samma gäller en jädra massa sötningsmedel kan jag tycka. Jag och My har många liknande åsikter men även många delade och ni ska bara veta vilka diskussioner vi kan få till ibland 😉 störtskönt! Men det är lite charmen eller hur, att du som läser kan välja var du kan relatera eller helt enkelt plocka godbitar från alla.

Och du. Förr i tiden under evolutionens början hade vi inte tillgång till fett i överflöd, inte kaffe, inte socker, inte sötningsmedel, inte gluten för den delen heller. Nu verkar det va en våg på gång igen. En fettvåg. En sötningsvåg. När man “vart” med länge så ser man när de kommer och går. Ungefär som att man kan ana vilken ny vitamin som blir hypad… Lagom till var vår när alla ska snygga till sig till sommaren.

IMG_4247
Många, för många av mailen jag får. Handlar om att man läst att fettkaffe är värsta dunderkuren. Att nästan alla rekommenderar på Facebook-sidor att det är fettfasta man ska göra för att mirakulöst tappa alla sina kilon.

Sanning med modifikation. TÄNK SJÄLV.
Jag säger inte att fasta är fel. Tvärtom. Men se till dina förutsättningar och vad du vill åstadkomma.
Fettfasta. Fine. En del hälsofördelar om man gör det då och då och inte flera veckor i sträck utan varvar med tuggbar mat.

Att fasta är bra för hormoner, speciellt leptin och ghrelin som hör till mättna, serotonin och dopamin – belöningshormoner. Min personliga åsikt är ju att fastar man ja då fastar man och inte kör nån energikompenseringsvariant. Att dricka fettkaffe är inte att fasta. Det är att “fettfasta”. Och då är man ute efter något annat och andra fördelar/nackdelar. Att tillföra nån tsk mct-olja kan dock va till fördel, energi som inte lagras.

Lite som att dricka en shake eller en nutrilett inte heller är att fasta. Fast på ett helt annat sätt.

Jag förespråkar alltid mat före att dricka där det går. Men även jag gör undantag i mina rekommendationer till “mina gruppmedlemmar” åt båda hållen. Man. Måste. Se. Till. Individen.

Hur vet jag hur jag äter?

IMG_4278
Det här är inget nytt. Tvärtom. Men för dig som är ny på LCHF så är det här nyttig (och ibland viktig) information.
Handmodellen med “Gröna Kuren”. Gröna kuren är att du äter gröna grönsaker (och ev vita så som blomkål mm)

Frukost, en handflata proteinkälla med en halv till en hel knytnäve fettkälla. Du ska bli mätt. Man behöver inte överdosera fett alls. Bara äta tillräckligt och naturligt.

Lunch och middag är samma men här adderar du en handflata med gröna grönsaker, främst mörkgröna. Exv broccoli, spenat, ruccola, grön paprika osv.

Gröna grönsaker innehåller dessutom mer både klorofyll och folsyra än andra.

Allt du äter utöver dina två/tre måltider är småätande. Du kan känna “hunger/sug” och en del omställningsbesvär den första tiden, men planera din dag och planera din mat.

Att dra ner på mejerier kan även det hjälpa att tackla sötsug. 🙂

Varför dränker inte jag min mat i fett?

IMG_4115Jag fick frågan igår: Varför äter du inte lika mycket fett som en del “andra” lchfare?

Det är faktiskt en jättebra fråga!!
Jag tillagar all min mat med smör/kokosolja eller mct-olja. Jag äter alltså mat som är högt i fetthalt, naturligt och rikt på fettsyror, laurinsyra mm.
Jag lägger inte alltid till fett vid sidan av för att jag äter även naturligt fettrik mat så som lax, avokado, nötter, oliver m.m Det här räcker tillräckligt för mig. Ibland lägger jag till extra och ibland inte, jag känner min kropp vid det här laget. Jag tror på variation i kosten. Precis som med valet grönsaker och proteinkälla. Bara för att jag inte dränker min mat i fett betyder det inte att jag inte äter en högfettskost som är kolhydratsnål, för det gör jag.
Jag äter lagom och tillräckligt med fett för att min kropp ska gå på fettdrift och jag har inte ett trasigt ätbeteendet (om du inte slänger ett paket geisha framför mig). Jag känner min mättnad och vet vad som är tillräckligt.

Att tesen fett bränner fett är sanning. Men mängden fett är helt individuell.
Jag vill njuta av min mat. Känna smaker och konsistens.
Jag vill inte dricka min frukost/lunch eller middag och heller inte dränka min mat i fett.

Valet är individuellt och jag säger inte att det är rätt eller fel. Det enda jag kan råda er att göra är att tänka logiskt, känn din kropp och fråga dig själv: HUR FUNGERAR JAG? NÄR MÅR JAG SOM BÄST??? ❤️

Denna stress man skapar sig

Vart vi än går. Vart vi än vänder oss. Hur vi än gör. Är stressen där.

All stress är inte dålig stress. Ibland kan man prestera bättre under tidspress. Ibland säger det stopp.

Som ni vet. Så bytte jag jobb förra året för att bespara mig stressen av att behöva vara ifrån barnen kvällar och helger. DET stressade mig. Att missa att natta barnen. Sånt ger mig dåligt samvete. Som ni vet så är det ju därför jag är den där råttan som inte intar gymmet innan alla typ gått hem.

Hur som helst. Denna stress.
Jag är stresstålig. Jobbar bra under stress. Kanske till och med bättre ibland.
Men. Ibland. Som denna veckan. Blir det lite mycket.

IMG_4026
Illustrationen har ni sett förr. Den är givetvis gjord av Anna

Min vardag. Jag Räknar. Säljer. Räknar. Säljer. Underhåller. Siffror. Räknar. Budgetar. Pengar. Säljer. Räknar. Krediter. Och mer budget. Så ser min vardag ut. Skitkul! Det är verkligen roligt! Om man bortser från stressen man får när allt ska på plats sista veckan var månad. Helt i sin ordning.

Lägg VABB på detta. Mina fina små. Hur som helst. Gårdagen. Ja. Då såg jag nog ut som på bilden. Lägg till jobb på det. Halleluja. Det gick. Men inget jag längtar efter. Ibland funderar jag på vad man utsätter sig för. Denna stress man skapar. Kanske inte helt själv. Man vill vara alla till lags. Hemma. På jobbet. Vänner. Sig själv. Amen.

Mitt i all stress igår. Snälla barn som satt och pärlande. Mamma som jobbade lite (mycket). Någonstans där mitt i allt så kom jag på mig själv med huvudet i den där chipsskålen. Och nej. Man dör inte av lite chips. Men jag vräkte verkligen i mig tre, fyra, fem NÄVAR. Innan jag insåg. Att jag stress-åt.

Jag. Tröst. Åt.
Motivation. Noll.
Känslorna tog över helt.

Jag vet precis vart det kommer ifrån. Vi lämnade en tuff helg bakom oss. Den tuffaste sen min Morfar gick bort. Vår älskade Hades fick somna in ❤️ och huset är så kusligt tomt. Trots att vi har tre missar till.

Lägg till någon form av magsjuka ett par timmar på det.

Där har ni mig. Trots en stabil kost. Okej stresströskel. Bra sömn. Så kommer man aldrig riktigt bort från det där. En gång tröstätare. Alltid tröstätare.
Skillnaden nu är att jag vet hur jag går vidare.
Jag dammar av min tröstätaraxel och skrattar lite åt synen av mig själv i chipsskålen. Responsen jag fick av min fina man och sparken i röven jag fick av min bästa vän.

Att lära känna sig själv. Är det bästa man kan göra.

Det är liksom inte hela världen. Glöm inte det.

Diet eller livsstil?

Återigen.
När blir en diet en livsstil? Eller en livsstil full av diet?

När jag som så många andra började äta lågkolhydratskost med naturliga fetter (lchf) så såg jag det som en diet. Jag är inne på mitt tredje år nu och kan inte tänka mig att gå tillbaka till att äta pasta/bröd/socker flera dagar i veckan. Är det nu en varaktig diet eller är det MIN livsstil???

Det har blivit min vardag att äta KÖTT, GRÖNSAKER och NATURLIGT FETT. Varför ska det vara så konstigt?

Jag tror. Jag tror att vi är skapta att äta av vad som fanns tillhanda innan vi började producera mat artificiellt. Varierat. Olika konsistens. Olika sammansättning. Vissa dagar mer grönsaker andra mer protein och en tredje dag mer fett.

IMG_3544.JPG

Jag tror inte att man dör av lite socker eller gluten. Självklart inte. Men att använda det som “lyx” istället för något som är standard i vardagen tror jag på. Jag blir GALEN när barnen berättar att de fått OBOY till frukost på dagis!!!

Det handlar heller inte om ENERGI IN / ENERGI UT. Principen låter bra, eller hur? Men det är inte därför det finns så många överviktiga. Självklart påverkar motion och rörelse. Men även sömn och stress. Men grundstenen är trots allt vad du stoppar i mathålet. Vad DET gör med din kropp och vad för signaler det skickar till hjärna, lever och blodsocker, maten styr vad och hur du förbränner bla.

Givetvis så går man upp i vikt av att bara sitta på soffan och äta överskott (eller underskott för den delen) det kan ju vilken jubelidiot som helst räkna ut, eller?
Ni förstår att jag mellan varven är ironisk hoppas jag…

Sakfrågan är inte att man är lat, utan varför överäter/underäter man? Vad är orsaken till just ditt problem?
Tristess? Understimulation? Blodsockersvajningar? Sug? Brist på mänsklig kontakt? Sexbrist? Glädjebrist? ADHD? ADD? Depression? Ilska? Humörsvängningar? Allt kanske…..

Saken är ju den att ÄVEN om man använder sig av principen energi in / energi ut så är flertalet överviktiga. Det handlar INTE bara om att man måste röra på sig mer. Det hjälper inte att sparka någon i röven så att de är ute och rör på sig mer, se alltid till kosten först. Ibland räcker små justeringar, ibland måste stora till.
80% kost och 20% motion.
Vissa fungerar som så, lite mer motion och lite mindre skräpmat. Men långt från alla.

Socker och gluten gör att man kan bli avtrubbad i sina mättnadskänslor (och i vissa fall mycket annat exv om man har ADHD, Depressioner eller andra mentala problem m.m), vilket leder till att man överäter för att man tror att man är hungrig.

Socker och gluten triggar ju även blodsockerkurvan som sedan i sin tur påverkar insulinproduktionen och även kortisolproduktionen som gör att man kan lagra istället för att släppa.

Om man äter en kost som balanserar din blodsockerkurva, insulinproduktion och som håller dig mätt länge eftersom din hjärna inte triggas att tro att du är hungrig vid varje blodsockerfall (eftersom du inte får några) så släpper du oftast kilon. Du blir jämnare i humöret. Jämnt flöde med energi osv osv. Du kanske inte heller är den där otrevliga sura människa du en gång var… 😉

Kontentan är inte att jag eller du ska behöva försvara valet av kost eller huruvida det är en diet eller en livsstil.

Är det en diet eller en livsstil att flera gånger i veckan äta kakor?

Någon säger: “Jag tror inte på lchf, vi är skapta att vara omnivorer”….. Jag svarar, sen när räknas socker/gluten som kött? Jag är inte vegetarian. Gluten och Socker är trots allt det ENDA jag tagit bort ur min kost.

Någon annan säger: “Du vräker i dig fett”…..
Jag svarar, ja visst finns det dem som gör det (finns extremister inom allt) men jag äter precis som du (tallriksmodellare) men utan tillsatser och utan gluten/socker. Jag personligen “överdoserar” inte fett. Jag äter lagom fett, tillräckligt för mig.

En tredje säger: “Du äter ju inga kolhydrater”…..
Jag svarar, Jo då, massor faktiskt. Sallad, grönsaker, rotfrukter, bär. Nu när jag tränar så tungt som jag gör så äter jag även nån bit frukt (banan) och även lite ris eller nån potatis då och då, dvs högglykemiska livsmedel och gjort ett tag. Det här är för att jag vill åt fördelarna av en del hormoner som leptin och insulin för ökad förbränning och muskelväxt. (Ja, insulin är inte enbart dåligt om man använder det till sin fördel.) Så här äter jag oftast på lördagar då det är min vilodag från gymmet. Ja, jag märker skillnad.
Så ja, jag äter massor av kolhydrater. Bara inte det som du räknar som kolhydrater tydligen…..

Så. När blir det till en livsstil? Den dagen jag är död?

Varför fortsätta med lchf?

Varför fortsätta med något som började som en viktminskningskost?

Jag har med “min” version av lchf gått ner alla de kilon och mer än jag hade i åtanke från början.

Varför fortsätta? När jag egentligen inte “behöver” det….?

Många påstår ju fortfarande att lchf är fara för hälsan. Har de verkligen sett vad socker/gluten kan göra med någon som är beroende? Hur någon överviktig som försökt “banta” hela livet helt plötsligt lyckas?
Just i det här inlägget tänker jag inte gå in på fysiologiska detaljer mer än att det handlar om annat än att man ska stirra sig blind på kolhydrater. Kolhydrater är inte bara negativt. Långt ifrån. MEN det handlar om VILKA MAN väljer.
Det handlar också om att hålla en relativt balanserad insulinproduktion. En stabil blodsockerkurva med andra ord. Och att man tar av det energiöverflöd man har inte det du tillsätter. Alltså en fettdrift. Fett driver fett. KORTFATTAT. Var inte heller rädd för proteiner. Speciellt du som bygger muskler.

Så. Varför äter jag fortfarande lchf när jag inte “behöver” det enligt så många runt omkring mig.

1. Jag äter min variant och för mig är det MAT, i min mat finns nu mer undantag för bär, nötter, nån frukt och ibland innan ett mastodontpass på gymmet även lite ris.
2. Jag äter inte gluten eller socker generellt. Undantag då och då eftersom jag kan hantera det.
3. Mindre PMS och humörsvängningar.
4. Bättre sömn, energi och ork.
5. Ren mat. Nästan inga halvfabrikat utöver några köttbullar och korv då och då.
6. Ingen migrän
7. Ork att lyfta tungt på gymmet utan PWO och andra energikällor. Men jag lägger till Aminosyror ibland.
8. Bra mättnad – står mig länge
9. Stabil vikt
10. För att jag mår bra av att äta så här och för att jag får i mig nästan allt jag behöver i vitaminer och mineraler av min mat. Jag kompletterar omega3 och D-vitamin.

Jag förstår inte varför man ska hacka på någon som hittat ett sätt som fungerar och som man mår bra av?!

Ät du som du vill.
Får du resultaten du vill?
Mår du så bra du vill?

Ja men då sån. Gör då det som funkar för dig.

Jag blir så less faktiskt. Jag VET att det här fungerar och jag behöver inte mixtra och trixa med min mat. Jag uppoffrar inget. Ja jag har tagit bort gluten och socker nästan helt. Men jag saknar inget och det är inget straff. Jag äter det jag vill och valt själv och nej det är inte synd om mig.

En traditionell “byggardiet” får inte ens hälften så mycket påhopp som just lchf. Ja jag är påläst och ja jag funderade ett tag på att prova men slog det ur hågen och fortsätter med den mat jag mår bra av. Jag kan inte svälta mig eller leva på något som har kvarg som bas. Eller hög kolhydratsmat. Eller en proteindiet.
Mina hjärnspöken slår bakut på en gång och varför ska jag behöva för att nå mina mål? Nej just det. Jag behöver ju inte det. Jag behöver dessutom inte räkna kalorier och ligga på ett 700-500kcal underskott för att komma dit jag vill. Jag har under så här lång tid lärt känna skillnad på hunger, sug, när jag behöver mer eller mindre mat.

IMG_3689.JPG
Jag gör verkligen en uppoffring när min frukosttallrik ser ut så här istället för en limpmacka med kokt medvurst och oboy eller kalaspuffar.

Vad många glömmer är ju att lchf inte bara handlar om viktminskning. Alla antiinflammatoriska egenskaper. Så många som blivit friska eller friskare. Glöm inte dem.