Den där ångesten?! 

Mår DU bra? Mår DU så bra du kan må? 

Mår du bra med maten, med jobbet, med livet? Gör du allt rätt? 

Det är inte lätt att må sitt bästa jag. Speciellt inte i dagens sociala värld. Speciellt inte när konton man följer väljer vad som ska publiceras till allmänheten. 

Stora instakonton och bloggar pekfingrar i ämnen som de inte har en blekaste om. Målar upp en ödmjuk bild av sig själva för att de kan och vill. Det säljer mer. Klickräknaren tickar. 

Ämnen som berör tas upp, ibland bra och inte allt för sällan såna som skapar än mer ångest än det dagliga hos många av oss “vanliga” kvinnor som inte är sjukligt sjuka av en beroendepersonlighet. För handen på hjärtat, många av oss är känsliga mot socker, gluten osv och jag är allt för en artegen naturlig kost. Men långt ifrån alla är gravt sjuka eller har en så stor beteendestörning angående mat. 

Alla har vi någon “störning” eller trigger eller hur 😉 men det gäller ju oavsett kostval. Visst kan man förebygga med kost. Kosten påverkar med än man tror. Men grunden finns där redan. Det psykologiska. Ditt tankesätt. Allt hänger liksom ihop. 

Jag tror på en ren och närproducerad kost. Men jag tror också att det är en handfull som är så gravt och så sjukt “sockerberoende” likt en alkoholist. Många slänger sig med termen sockerberoende, kolhydratsberoende som om det liksom är enda lösningen på allt och det är så fel. Vissa är på riktigt, riktigt sjuka och behöver proffesionell hjälp men många utnyttjar också termerna. 

Jag avskyr när man man målar upp att kolhydrater är boven i dramat. Det är det inte. Det är en byggsten precis som protein och fett. Kolhydrater är precis lika användbara och nödvändiga som resterande för en funktionell kropp. Skillnaden är VAD för kolhydrater man väljer. Likaså med VAD för protein och VAD för fetter. Du som äter naturligt och medvetet inte stoppar i dig margarin. Men chips eller lösgodis går bra? Hm. 

Hur är logiken där? Jag kan inte svara på det. För jag äter inte margarin. Alls. Kommer inte in i mitt hus. Men jag äter chips. Jag äter lösgodis. Jag gör det. Inte dagligen. Inte ofta men då och då. En logik som inte går ihop eller hur? 😂 

Något jag inte kan svara på. Mer än att “det är gott”. Jag är bara människa. En som varit överviktig men utan sockerberoende. Få förunnat kanske? 


Tillbaka till inledningen. Att må sitt bästa jag är svårt. Man ska balansera kosten, träningen, familjen, jobbet, egentiden, hobbys, vänner osv. Inte nödvändigtvis i den ordningen. Mår du bra inom ett område så är det inte tillräckligt. Du måste må bra inom fler områden. Se det som en balansbräda, ju fler steg du tar för att få den att tippa ju närmare mål är du. Börja med en sak och jobba vidare. 

Hatten av till dig som jobbar på ditt bästa jag!

Låt inte sociala medier ge dig “mer” dålig samvete än du redan har. Prioritera vad som är viktigt för dig och någonstans där inne i din kropp som är fylld med känslor och ett hjärta som bankar så kommer du att känna vad som är rätt för dig. 

Det är sällan vad någons instagram eller blogg eller krönika säger. 

Lita på dig själv och ditt hjärta, din magkänsla. 

Du som är förälder. Du vet precis vad jag menar med: Lita på magkänslan. Bara DU vet det bästa för ditt/dina barn. 
Vi gör alla så gott vi kan. Förälder. Ungdom. Sambo. Fru. Kvinna. Man. 

Advertisements

Att ta hjälp

Jag vet hur jag ska gå ner i vikt. 

Jag vet hur jag ska gå upp i vikt. 

Jag vet funktionen de olika råvaror och livsmedel har på och i vår kropp. 

Och jag vet hur jag ska anpassa råd efter individ och jag vet hur jag bör äta själv för vissa mål.

Jag är heller inte fullärd. Blir man någonsin det? 

Medan jag viktminskade var det enkelt. Inte enkelt som en rak motorväg utan mer enkelt eftersom jag kunskapen besitter. Att utvärdera och anpassa kosten efter mina mål och min kropp fick mig att nå mina mål. Så länge mitt mål var att gå ner i vikt var det hanterbart. Att hålla vikten plus minus något kilo är inte heller det stora problemet. Mitt problem dök upp när jag ändrade fokus. När mitt mål blev att bygga muskler, forma kroppen och få dem synliga på ett hälsosamt sätt. För inte vill jag tappa muskler till priset av att minska i omfång. 

Hela min viktminskning så har jag ätit lchf och sedan övergått till en mer artegen kost med naturliga fetter för att min vikt hålla, där är ju även min utbildning sig grundad som ni vet. Men ju mer träning jag lagt in i min vardag ju mer van blev min kropp med min kost. I höstas så kände jag att just den där fitnessbiten inte riktigt gav mig de resultat jag önskade… Den kost min kropp krävde för prestation och ökad muskelmassa, den kostens kunskap jag inte riktigt besitter ut i fingerspetsarna. 12 veckor mellan bilderna.

 Jag är inte sämre än att erkänna när jag saknar kunskap. Så jag anlitade en coach. En fantastiskt kunnig sådan. Ren Styrka heter hennes sida. Kräsen som jag är och krav som jag har vad gäller kosten och dess renhet fick jag stort gehör för. Ett riktigt bra upplägg där även jag lärde mig en del. Fördelning, när, var och hur. Hur min kropp påverkas. Det finns många duktiga kostrådgivare där ute. Men det är ett fåtal Kostrådgivare jag verkligen har tillit för och som jag skulle rekommendera vidare. Maria är en av dem. 

Och visst som svar på en fråga. Givetvis gick jag på ett schema inriktat på en fitness-deff men med “ren mat” eftersom jag vill att mina muskler jag slitit för ska synas lite mer men inte enbart utseende mässigt utan även för att mentalt pressa mig. Vad klarar jag av? Skulle jag klara av att ta mig till en scen? Nääää…. Eller Jo visst det skulle jag men det skulle inte för mig vara värt det, i dagsläget. Tiden det skulle kräva är tid jag hellre lägger på min familj och mina vänner.

Det är ju faktiskt bara att erkänna. Att oavsett vad var enskild individ säger så finns det alltid ett uns fåfänga där bakom. Även om man primärt äter för hälsa, för att bli av med krämpor eller för att man har en autonom sjukdom osv. Så gör vi det till stor del även för att “se bra ut”. Jag kan bara hoppas att de flesta av oss gör det för oss själva. Men så är ju sällan fallet. Någon säger sig inte bry sig, men det är nog sällan riktigt sant. Vi ser uppdateringar på sociala medier som kryllar av “älska dig själv” och det stämmer, för du måste älska dig själv med och utan brister. Vi ser också konton (oftast instagram) som predikar “jag är nöjd precis som jag är” och jag hoppas innerligt att det är sant. Men man kan ju undra ibland… För visst finns där säkert ett uns av fåfänga som kryper fram när man står framför spegeln i en dagens outfit och fotar. 

Således även jag med mina selfies, gymbilder och framstegsfoton.

Jag är sällan nöjd. Jag är nöjd för stunden. Jag är nöjd med min dagsform och vad jag åstadkommer. Jag är nöjd med min träning för tillfället. Jag är nöjd med min tillvaro. Men skulle jag vara helt och hållet nöjd så skulle jag inte ha det drivet att prestera bättre. För att jag vet jag kan. Oavsett på hemmaplan, jobb eller gym.

Jag är däremot tillfreds och lycklig.

Jag tränar för min skull. För att jag har ett stillasittande jobb. Jag tränar för att JAG tycker det är snyggt med muskler men allra främst tränar jag för att jag tycker det är riktigt kul och jag pressar mig själv. 

Samma kan vi ju applicera på allt. Vi sminkar oss. Vi fixar håret. Vi klär oss fint. Vi ska göra det för oss själva och för att det får oss att må bra. Så är det. Så borde det vara. Men någonstans där bryr vi oss generellt alldeles för mycket vad andra tycker. Eller mer så, vad vi tror att andra tycker. 

Jag är nöjd. Skulle man applicera jag är nöjd i en relation. Hamnar man inte då i något slentrianmässigt? Jag är tillfreds och jag är lycklig men jag kan alltid ge mer och tar aldrig för givet. Vi är ett fantastiskt team här hemma. 

Stressfri?

Stressen från jobb och vardag börjar lägga sig. Så här en vecka ledighet har gjort mig gott och jag har nästan 2 hela veckor kvar att njuta av familjen i lugn och ro. ❤️  

 Andats Rättviksluft med barn och lillasyster. Massa mys och chill med faster och familjen. Välbehövligt.

Kom hem till att mannen med vän satt klart panelen i köket. Ytterligare en grej att bocka av på min lista. Finfint blev det. Trots att det blev fel panel, haha. 

Idag känner jag av hur stressad jag faktiskt varit under hösten. Det har liksom runnit av mig. Vi njuter. Tar dagen som det är. Fixar lite. Shoppat lite. Myst massor. Lugn och ro. Imorgon. Första gången på bra länge. Ska jag ställa mig och laga en riktig “söndagsmiddag” fast det bara är onsdag. 

Pulkaåk och ladda inför nyårsafton ska vi också hinna med. 

Jag har dessutom bestämt att jag inte ska ha ett stort mål med min träning under 2016. Inte så stort som jag hade under 2015. Utan många mindre mål. Samma med min mat. Jag funkar så. Jag måste ha mål att nå annars blir det tråkigt. Jag måste utmana mig själv. Inte för att det är ett nytt år utan för att jag uppnått de mål jag satt under 2015. Det blir ingen nystart i och med det nya året. Det blir som vanligt, inga större förändringar. 

Avger du nyårslöften? 

Sova på begäran 

Känslan när man borde sova. Men inte kan. 

Jag ska kliva upp redan klockan 03.00 i natt för att göra ordning mig och sedan sätta mig i bilen mot Malmö. Jobbgrej. Nej då inte alls bitter över förlorad sömn. Men ja ja. Jag överlever.  

  
 
Dag 11. Så länge har jag nu “dietat” eller vad man nu vill kalla det. Ätit strukturerad mat kort och gott. Smärtfritt. Relativt. Lite enformigt men inga större problem. Jag har nog vant mig vid mängden mat nu. Jag äter MYCKET mer än jag “normalt” gör. Frukost 1, frukost 2, lunch, middag, före träning, efter träning eller kvällsmål. Ser fram mot variation på lördag då jag har “fritt mål”. 

Främst har jag märkt skillnad på styrkan på gymmet! Och det gillar jag. Bättre ork och piggare. Helt glutenfri. Helt sötningfritt. Endast behållt bcaa som kosttillskott för tillfället. 

Nedräkning 

Då var nästan semestern slut… Kortvecka för mig… En dag semester kvar på fredag. Kändes knappt man vart borta när man var åter idag. Det tog emot att lämna den sovande familjen hemma….  

  
Svamp. Älskar svamp. Älskar tanken av att frysen är fylld med egenplockat. Svamp. Jordgubbar. Blåbär. 

Ställer just nu om hjärnan från semestermode till fokuserat mode. En spännande höst väntar. Jag är en rutinmänniska lika mycket som jag gillar fria tyglar men främst så funkar jag bäst under strikta ramar. 

Strikta ramar har jag fått mig tilldelat. Mer mat än jag är van vid. Känns bra! Ska bli så spännande att se hur min kropp svarar på träningen tillsammans med det här kostupplägget. Mer om det senare. Denna veckan blir lite mjukstart, detox från allt gott som samlat vätska i min kropp. 

Strikt och inte så mycket utrymme för avsteg. Inget alls faktiskt. Så. Det kommer bli lite pussel speciellt på helgen. Men det ska gå. Jag har min fantastiska man bakom mig som hejar på! ❤️ 

Mitt nya upplägg är baserat på ren och naturlig mat. Inga kosttillskott. Allt får jag i mig av min mat. Känns fantastiskt skönt att jag hittat en coach som har samma syn på mat som jag. För det är inte alltid så lätt, tro mig. Man ska vara kräsen. Jag kommer inte dela med mig av mitt upplägg av respekt, kostrådgivare till kostrådgivare. Men lite längre fram när jag kört ett litet slag så kommer ni får följa med på resan och vad det är för mysig coach jag skaffat mig. 

Helt naturligt

Det här med ren och naturlig mat är ett växande intresse. I år tänker jag ta tillvara än mer på vår natur än jag tidigare gjort.  

 
Att plocka svamp är en syssla jag kommit att gilla. Så mellan skurarna i går så smet jag och svärmor iväg på svampsafari. Runt 3L kom jag hem med. Fantastiskt. Känslan. Att stå där och rensa sin egenplockade svamp.  

 
Idag packade vi in barnen i bilen och styrde mot Dimbo. Jordgubbsplock. Inte riktigt säker på hur många liter men 7kg på pricken visade en charmig retrovåg. Hälften blev nyttig sylt och saft medan resten väntar på att få fulla sitt syfte av näring under vintern.  Så söta jordgubbar att sylten ja den är helt osötad och godkänd av mina små. ❤️ känns så bra att göra sånt här själv.

   
Det är en fröjd att jag är så nöjd med min skörd som frysen fylla till sin höjd bör. Några fler turer i skogen blir det. Blåbär, lingon och mer svamp. 

Tar ni till vara på naturen? 

Jag vet precis

 

 Jo men visst. Jag fick en så trist kommentar tidigare. “Vad vet jag som är smal!?”

 Ja vad vet jag?! Inte för att det spelar nån som helst roll om jag är smal eller ej. Men jag vet precis. Jag vet hur många tårar och hur mycket svett och vilja och tid som krävs. Det är inte lätt men det går. 

Jag har alltid pendlat upp å ner. Tröstätare som barn. Underskott som tidig tonåring. Stora lår som hästtjej. Spritsmalfet som tidig 20talare. Överviktig efter graviditeter mm. Och nu nästan 30 år gammal är jag alldeles lagom men jag sliter som ett djur och JAG VET PRECIS. 

Jag vet vad som krävs, inte bara på gymmet men även att tackla allt annat som hör till.. Jo men då är jag självisk för att jag “tar” mig träningstid. Jag tränar när mina barn sover. Punkt. 

Och ja visst det är säkert alldeles för många dammråttor bakom soffan och för många osorterade par strumpor i tvättstugan men vem sjutton tittar där. Jag vet att det går att träna hemma med småbarn. Det går att planera maten. Det går att tackla jobb och familj med gym. Allt går bara viljan och verktygen finns där. MEN det tar tid!!! 

Översta bilden är från min “träningsstart” och alldeles nästan helt nyförlöst. Min son fyller 3 i oktober. Lika lång tid som han är gammal har det tagit mig att komma dit jag är idag. Att veta var man kom ifrån skapar ödmjukhet. JAG VET PRECIS hur det känns. Varenda delmål. Alla minus. Tiden. Att vilja ge upp. Jag vet. 

Och just därför skapade jag mitt “kickstart-hemmaträningsprogram med kostrådgivning”. Mer info får du om du mailar info@kostologik.se

Påskhelg

Påsk. 

Påsk är min favorithögtid. Våren nalkas. En högtid som inte är förknippad med bråk. Utan lugn. Tulpaner. Barnen fick playdoh lera istället för ägg med godis av oss och det var mer uppskattat än jag trodde. Mormor dock. Hon insisterade på godis i sitt. Färskpotatis (inte världens lättaste att hitta så här års), sill och godis. Men. Vad mormor vill ha det får hon liksom. ❤️ 

Det blev som vanligt. Lugnt. Mat hos oss. Plockmat. Smidigt. Skönt med långhelg.

Känns som hela huset är upp och ner med renovering av matsal. Altanbygge och stundande fönsterbyte. Kaos. Jag tror jag blir knäpp snart. 

  

Frisk luft har vi fyllt våra lungor med denna helg. Åtskilliga promenader. Både i stan och på berget. Lek och bus med barnen. Biltvätt. Umgåtts med vänner. 

Ikväll smet vi iväg på bio, jag och min man. Snälla svärmor som ser till att vi kommer iväg då och då. Insurgent. Bra film. Om det inte var för att skärpan inte var riktigt synkad. Jag kände mig allvarligt sjösjuk och på snudd att spy i närmaste drickshållare åtskilliga gånger. Om det inte var för det så var filmen bra. Sällskapet bättre. Förr tog vi bio för givet. Innan barn. Nu är det lyx. Nu är barnen lite större och fler kortare “barnfilmer” börjar dyka upp. Vi har vart på väg på bio med barnen länge. Bamse kändes för lång när den kom. Shaun the sheep för ointressant då barnen inte ens kollar på det på tv. Nu är ju Alfons släppt, lagom lång och sonen fyllt två. Vad är det värsta som kan hända. Myror i brallan på en två-åring liksom. Vore konstigt annars. Tips mottages gärna 🙂

Vi passade på att ta en kaffe på Rådhuset i väntan på filmen. Så mysigt. Nu doftar det vår i luften trots kyla i vinden…

Vad är sunt förnuft?

Ingen enkel fråga eller hur. 

Sunt förnuft är det som du tycker är logiskt. 

Det kan vara allt från att äta tallriksmodellen, lchf, paleo, högproteinkost, GI eller vad som. Huvudsaken är ju att det känns rätt för dig. 

Sunt förnuft kan appliceras på så många sätt och situationer. Men för att du tycker att en grej är logisk för dig så betyder det inte att jag förstår. Eller tvärtom. 

Sunt förnuft för mig idag var att avstå träning. Jag har känningar i min hals och jag vill inte att det ska bli värre och sjuklig träningsvärk från sumo frontboj. Sunt förnuft i min mat är att jag inte ligger på underskott. Att jag äter på samma sätt jag gjort de senaste 3 åren. Att jag äter 3 ggr om dagen. Att jag det sista lagt till lite mer kolhydrater 1 dag i veckan. Dels för att jag har “utrymme” för det i och med att jag tränar 3-5 dagar i veckan men också för att hormonoptimera (sånt jag tycker är kul att testa – nörd jag vet). Fortfarande gluten och sockerfritt dock. 

   

Ett år mellan dessa bilder men knappt något kilo, jag tror att om jag ska följa mina anteckningar så har jag tappt hela 0,8 kg sen första bilden. Vilket är jättebra och det jag strävat efter. Inte att gå ner mer utan att byta ut. Mer muskler. Bygga och forma kroppen. Sen är det svårt med bilder och olika vinklar. Det vet ju alla.  

Jag tycker det är snyggt. Jag älskar att träna. Jag lär mig saker var pass. Mest om mig själv. Vilka gränser jag kan tänja på. 

Hur mycket jag än älskar att träna och vill göra det var dag så säger mitt sunda förnuft att vila är bra. Vila är lika viktigt som att träna. Vila och mat. 

I helgen blir det Battle of Scandinavia med min man. Lillsyrran ska jobba på mässan och vi ska njuta av lite “vuxentid”. Jag och min man. Snart har vi varit gifta i ett år och precis runt hörnet är vårt 5 års jubileum. 

Lika mycket som jag ser fram emot en heldag med Mannen min så ser jag fram emot att studera och titta på dessa fantastiska atleter. Beundransvärt vad det är slit bakom allt. Jag sympatiserar inte med allt vad gäller fitnesstävlingar och jag skulle inte byta min kost mot en “byggardiet” men jag är fascinerad. Jag är fascinerad över mental styrka likaväl som råstyrkan. Sen är jag övertygad om att man kan bygga och tävla på lågkolhydratkost/och eller högfettskost också, givetvis, finns många grymma “lchf”-atleter. 

Jag menar, jag har faktiskt lyckats bygga och forma om min kropp på högfettskost, så där har jag inget tvivel, allt går. Jag älskar att träna, lika mycket som jag förr älskade att vara i stallet. 

Är fasta att tillföra energi?

Varför är det mer en norm inom “lchf” att vräka på fett än att äta en helt smaklig och balanserad måltid?

Jag har tagit upp det här förut och det blir alltid så stora rabalder över att jag tycker det är så osmakligt, onödigt och i vissa fall även äckligt. Jag menar givetvis inte dig som ökar upp fettet för att hålla dig mätt längre. Inte heller dig som dricker fettkaffe då och då. Jag menar inte dig som måste för att tygla dina begär med en sån mättnad en stor mängd exv smör ger.
Jag menar att för väldigt många nya inom lchf som precis ska lära sig vad det är, de får en helt skev bild av att följa exv #lchf-taggen på instagram och så har det varit det senaste året. My skrev ett så bra inlägg om just gluten på #lchf-taggen härom dan. Samma gäller en jädra massa sötningsmedel kan jag tycka. Jag och My har många liknande åsikter men även många delade och ni ska bara veta vilka diskussioner vi kan få till ibland 😉 störtskönt! Men det är lite charmen eller hur, att du som läser kan välja var du kan relatera eller helt enkelt plocka godbitar från alla.

Och du. Förr i tiden under evolutionens början hade vi inte tillgång till fett i överflöd, inte kaffe, inte socker, inte sötningsmedel, inte gluten för den delen heller. Nu verkar det va en våg på gång igen. En fettvåg. En sötningsvåg. När man “vart” med länge så ser man när de kommer och går. Ungefär som att man kan ana vilken ny vitamin som blir hypad… Lagom till var vår när alla ska snygga till sig till sommaren.

IMG_4247
Många, för många av mailen jag får. Handlar om att man läst att fettkaffe är värsta dunderkuren. Att nästan alla rekommenderar på Facebook-sidor att det är fettfasta man ska göra för att mirakulöst tappa alla sina kilon.

Sanning med modifikation. TÄNK SJÄLV.
Jag säger inte att fasta är fel. Tvärtom. Men se till dina förutsättningar och vad du vill åstadkomma.
Fettfasta. Fine. En del hälsofördelar om man gör det då och då och inte flera veckor i sträck utan varvar med tuggbar mat.

Att fasta är bra för hormoner, speciellt leptin och ghrelin som hör till mättna, serotonin och dopamin – belöningshormoner. Min personliga åsikt är ju att fastar man ja då fastar man och inte kör nån energikompenseringsvariant. Att dricka fettkaffe är inte att fasta. Det är att “fettfasta”. Och då är man ute efter något annat och andra fördelar/nackdelar. Att tillföra nån tsk mct-olja kan dock va till fördel, energi som inte lagras.

Lite som att dricka en shake eller en nutrilett inte heller är att fasta. Fast på ett helt annat sätt.

Jag förespråkar alltid mat före att dricka där det går. Men även jag gör undantag i mina rekommendationer till “mina gruppmedlemmar” åt båda hållen. Man. Måste. Se. Till. Individen.