Fitnessfestivalen

Jag vet att många av er inte tycker att fitness och min syn på kost går ihop. Men på något sätt så har några få andra lyckats kombinera det så kanske kan även jag det.
Eller om det bara blir “bicepscurl”….

IMG_3076.JPG
Jag och mannen lämnade barnen i farmors god händer och begav oss till Göteborg där vi mötte upp syster och svåger ❤️

IMG_3078.JPG
Hur mycket som helst.
Kommer hem med lite nytt. Träningsbrallor. BCAA. Grips så att min hand får lite avlastning vid marklyft och lite annat smått och gott.

Många snygga atleter, riktigt snygga. Det ligger hårt arbete bakom. Kan inte hjälpa och fundera på bakslaget som kommer med kosten för många av dem nu.

Sprang förbi Paolo som föreläste också. “Slutar du äta pasta idag dör du imorgon” – Citat Paolo Roberto

Jo men visst tjena. Synd för han hade en hel del bra synpunkter innan han började rata ner alla dieter och främst alla “pastahatare”……..

Vi passade på att äta på O’Learys Avenyn 🙂 inte lika bra som Skövde eller Falköping men helt okej…. Man blir väl jobbskadad… Tur jag bytt jobb 🙂

En fin dag med mina fina. Nu längtar jag hem till mina små ❤️ imorgon ska jag överraska dem med att åka och hälsa på tomten, ska bara få med mannen min på noterna också.

Men först. Hemfärd från Göteborg och så slänger vi oss nog kanske alla fyra i biosoffan och kollar Turtles… Mys!

Advertisements

Laxrullar

Så gott och så bra mat.
Jag fick mig ett sånt sjukligt sug efter träningen igår att jag pinade iväg till Ica och köpte på mig det mest nödvändiga som kaffe och ägg men också rökt lax 200gr och färskost.

IMG_3054.JPG
Inspirationen kommer från Åse, 56kilo och hennes sushirullar.

Jag tog vad som fanns. Jag hade velat ha pepparrotsost men det fanns bara vitlök. Avokadon va inte tillräckligt mjuk så det blev finhackad gurka.

Lägg plastfolie på en skärbräda, strö över sesamfrön, lägg laxskivorna omlott, blanda färskosten med lite grädde för att den ska bli lättare att breda och strö sedan över finhackad gurka och chili. Rulla ihop och ställ in i kyl nån timme eller frys ca 20-30min. Ta ut och skiva upp.

Jag åt mina idag med lite soya mest för att jag inte hade någon wasabi hemma.
Så otroligt gott. Jag smällde i mig 3 rullar igår redan.

Kontakt och bra pump

Hade tänkt att mest röra lite på mig. Stämde träff med Linnéa och tänkte att jag känner efter. Jag var ju trots allt förkyld i helgen.

Ur det blå så fick jag sån motivation. Galet. Bra kontakt och pump fick vi också till.

Uppvärmning
Marklyft 6 set x 3 reps 60kg
Militärpress 6 set x 10 22,5kg
Fortsatte med biceps curl, hantelrodd, axelrodd, dips och axelpress.
Så himla skönt. Avslutade med 8 intervaller med höjning var gång på löpbandet.

IMG_3033.JPG
Det känns ibland som om det går förbannat långsamt. Men så tänker jag efter. Det går lagom framåt.

Frukost idag blev kvarg, kanel och kokos.
Lunch, rester av fiskgrytan och middag blev tonfisksås och broccoli…

IMG_3027.JPG
Tonfisk är så gott.

Mitt hem

Bästa svärmor tipsade om ett horn på en loppis idag, slängde mig in i bilen efter att ja hade övervägt det i typ fem minuter och min man sagt näääää du är så makaber och va ska vi med det till……
Bäst av allt var nog inte hornet utan brickan jag hittade.
Det är så svårt att förklara hur det känns. Jag har jobbat och levt med Irländsk Jakt i flera år. Jag har känt adrenalinet, jag har hoppat över häckar, jag har ramlat i diken, jag har knäck fingrar och jag har varit såå otroligt lycklig och jag har druckit portvin och snackat skit på puben efter en kylig dag i sadeln.
Jag saknar det så det gör ont ibland. Så nu blandar jag en liten del av Irland med vit shabby inredning.

IMG_2995.JPG
Matsalen blir liksom som en liten jaktstuga. Fast vacker och romantisk.

12 veckor

12 veckor är inte lång tid.
Att bygga muskler går inte över natt.

Uppkrupen i soffan. Sugen på precis allt. Saker jag aldrig annars är sugen på. Resultat av vinet igår. Så värt det.

Snuvig. Eller så är det hyacinterna som spökar i näsgången.

IMG_2977.JPG
Nu väntar jag ut snuvan. Jag väntar ut att tatueringen ska läka så att jag kan träna överkropp ordentligt.

IMG_2978.JPG
Att tvingas utnyttja “legday” har varit nyttigt för mig. Något jag tenderar att begränsa till en gång i veckan.

Hur äter jag nu?
Mer kolhydrater. Inte som i socker eller gluten utan lite mer rotfrukter.
Funkar bra.

Tyngre och färre reps men fler set.
Varvat med lååååångsamma tunga reps för att mjölka ur det sista. Senaste fyra veckorna. Märks att jag tränade på ett annat sätt innan, segare muskler och fler reps.
Ser fram mot mina nästa 12 veckor.

Ett tips som alltid hjälper. Bryt ner ditt mål. Det är lättare att hålla motivationen uppe och ånga på när man har ett mål som är rimligt.

Fantastiska 29

Jag fyllde alltså hela 29 i tisdags. En ganska lagom ålder.

Jag fick världens finaste Odd Molly-tröja av min man och mycket annat.

Idag så kidnappade min bästa vän mig. ❤️
En tjejkväll på världens mysigaste inredningsbutik stod på schemat.
Har jag sagt att jag älskar inredning.
Mat. En så smarrig gulaschsoppa. Vin. Underbart sällskap och shopping. Svårt att slå.

IMG_2962.JPG

IMG_2961.JPG
Helt fantastisk inrett att mobilfoton gör det inte rättvist. Inte alls.

IMG_2965.JPG

IMG_2969.JPG
Mer än jag hade planerat fick följa med hem. Skyltar. Gunghästar. Hängande nallar. Funderar fortfarande på en kreation av fasanfjädrar. Till projektet nya matsalen.
Väggen ska bara på plats. Kanske i helgen mellan allt annat som ska göras. Förhoppningsvis.
Jag har redan inrett allt. I huvudet. Jag gör sånt. Ser de nya fönstren framför mig. Den nya panelen.
Den lite murriga irländska vinröd/beige/gröna inredningen korsat med vintage vitt/grått.

IMG_2967.JPG

IMG_2970.JPG
Snart. Snart ska allt jag samlat på mig på plats.
Fårskinn. Mjuka tyger. Dammfärgade lampor. Kuddar med rävar och fasaner. Bäst av allt. Det som slår allt. Barnskratt!

5 år i Sverige.

Jag insåg, insåg att jag den 12 november för fem år sedan flyttade hem från Irland. Himmel vad mycket som hänt under dessa fem år.
Jag “firade” med ett benpass på gymmet. I mina nya assnygga födelsedagsbrallor!

IMG_2892.JPG
Sunkigast ever. Städsvettig. Linne som jag bott i i helgen. Även det en fin födelsedagspresent.
Trassligt hår och bepanthen på halva armen. Sexig som tusan. Ännu bättre blev det när huden fastnade i “burens” klämma. Satfan vad ont det gjorde. Och gör.

IMG_2897.JPG
Ironiskt att jag ändå inte kan träna något som involverar armrörelser.

Dagen har gått åt till brunch med goda vänner och barnen har härjat. Vi mammor sippa kaffe och papporna sågade plywood 🙂
Sen en massa matlådefix.
Älskar att ha en bra start när veckan börjar.

IMG_2881.JPG
Wok. Lax. Salamisallad.

Massa mat

Nu är nästan allt firande slut.
Det har ju varit väldigt många födelsedagar det sista.
Min på tisdag.
I lördags käkade vi med syster och hennes sambo.

IMG_2867.JPG
Lax. Sötpotatis. Dill/Citronsås. Grönsaker.

IMG_2870.JPG
Avslutade med lillasysters kladdkaka.
Glutenfri och supergod.

IMG_2900.JPG
Jag har fått så många fina presenter av alla. Tack!
När man blir äldre blir det ju aldrig riktigt samma som när man är liten.
Men jag blir 29 på tisdag.
Jag har väl ingen större kris. Än. Kanske kommer det.

Att ta sig tid att reflektera

Det börjar sjunka in. Det har gjort det ett tag. Jag är smal. Det påpekas att jag är det. Högt och lågt. Bakom mig rygg och till mitt ansikte. Vänligt och ovänligt.
Vad andra tycker är egentligen inte relevant utan att jag hänger med är det som är viktigt. Jag vet att jag nu mer kan kalla mig “smal” vad nu egentligen det ska vara bra för. Att benämna sig själv med ett ord, att kategoriseras.

Jag är frisk. Jag är stark. Jag är hälsosam. Jag är bra. Och detta är inte definierat av kroppsstorlek. Jag var lika frisk, inte lika stark, nästan hälsosam och framför allt jag var bra även för 10kg sen eller 20kg sen, ja till och med 30kg sen. Jag mådde bra. Men idag mår jag bättre. Jag är dessutom piggare, gladare och aktivare vilket i sin tur gör mig till en bättre mamma.

Jag är en ganska stark människa till psyket. Jag har förstått även det på senare år. Men även här har jag vuxit. Lika mycket som jag blivit mindre i storlek har jag vuxit och lärt mig massor om mig själv och andra.

IMG_2792.JPG
Det har snart, i januari 2015, tagit mig två år att lära mig att älska mig själv. Att lära känna mig själv och min kropp framför allt. Jag kan inte hjälpa att vara ödmjuk och tacksam för trots allt har denna kropp varit hem till mina två underbara barn, den har tidigare varit med om x antal misshandlingsperioder matmässigt, alldeles för mycket festande och rökande och den har förvånat mig om och om igen med hur stark den är och vilken fantastisk känsla man får när man inser hur långt man kan pressa kroppen. Vare sig det är förlossning, löpning eller vikter på gymmet.

Att jag lagt om min kost, utbildat mig till kostrådgivare och tagit upp träningen är i grund och botten tack vare min underbara man och det kan ha varit det bästa jag gjort.
När man periodvis i livet mentalt bara vill gå sönder så har träningen varit min mentala räddning, där man bara kan vara sig själv, förbränna kortisol och där man inte behövt tänka på annat än sig själv och sin kropp. Det har stärkt mig. Inte att jag är smal.

Det här är inte längre en ren viktminskningsblogg utan mer “vad händer sen”…. För det är inte lätt.
Jag har satt mål med min träning, jag vill pressa mig själv steget längre.
Jag vill bli stark.

Och så blev vi en familj på åtta

Vår lilla familj började på fyra.
Jag. Min man. Hades och Hera. Sen kom barnen. Då var vi fyra tvåbenta och två fyrbenta.
Sen kom Chili. En salig blandras som jag inte hade hjärta att lämna där han bodde. Som sen flyttade frivilligt till vår förra granne. För där fick han limpa serru och kunde köra med små hundar.
Sen kom Xenon.

IMG_2087.JPG
Och idag. Idag kom Helix.

IMG_2719.JPG
Vi letade efter två syskon. Vi tänkte att det skulle bli smidigare för de äldre katterna om vi fick två yngre samtidigt. Men. Xenon stal vårt hjärta.
Ja. Katten som hämtades på en tågterminal. En lustig och lite skum byteshandel strax utanför dörrarna till O’Learys. En katt ända från Danmark, polsk uppfödd. En Devon Rex med lite av djävulens busiga lynne.

I samma veva fick vi nys om en bekants bekant som fått oplanerade kattungar men som inte tänkt behålla dem. Ni kan ju tänka er vad det skar i mitt hjärta. Ett sms med bilder på fem ljuvliga 2 dagars gamla bebisar kom. Där var han. Vår Helix. En perserkorsning.
Mobilen gick varm och snart blev det dessutom klart att Helix syster fick ett hem hos våra vänner. Så idag var vi alltså båda familjerna och hämtade hem våra godingar.

Så. Nu är vi alltså en familj på åtta. Det räcker ett tag framöver.