Alltså jag har helt tomt i mitt bloggsug just nu. Igen. Eller mer så. Tomt med tid i min tidsbank.
Jag är ledsen men jag tror jag behöver känna att jag kan blogga utan krav för att få tillbaka gnistan.
Det kommer att komma. Kanske ni kan hjälpa mig vad ni vill läsa om?
Både pepp, nyttigt och annat.

Annars har det bara rullat på. Träningen börjar ge resultat. Känns sååå bra! Börjar synas lite också. Tackar!
Vi har hunnit vara i Rättvik hos min faster med familj och mys att även syster och hennes karl var mä. Firat min farmors födelsedag. Myst massor. Gått på marknad och åkt karuseller. Shoppat salami och mattor.
Ibland kan jag önska att dygnet hade mer än 24 timmar. Fast ändå inte. För då skulle vi nog vara än fler utbrända.
Det är ett evinnerligt pussel att få in 4-5 träningspass i veckan och jag vägrar ta av tiden med barnen. Så det blir ju kvällstid. Kvällstid är ju inte alltid motivationen på topp heller men det är bara att bita ihop, det är ju så fantastiskt skönt när det är gjort.
I tisdags, bilden ovan, så hade jag verkligen INGEN motivation alls och dessutom ingen som kunde dra med mig ner till gymmet. Så opeppad att jag faktiskt för en gång skull kunde se mig själv plöja nån halvbra serie uppkrupen i soffan (vääääääldigt sällan det händer).
Min man han är bra. Han håller vad han lovar. Jag fick mig en sån spark i röven att jag 10 minuter senare var både ombytt och på gymmet. Tack älskling!
Det blev ju bra. Ett toppenbra ryggpass. PB i marklyft visserligen bara 3rep men ändå (trots mitt hand handikapp). Och jag fick sällskap av två gamla klasskompisar jag inte sett på väldigt länge.
Hur håller du motivationen uppe?
Det är lätt att peppa andra men sig själv?