Varför går det så långsamt?

Ja. Varför går det långsamt för några att viktminska medan en del rasar i vikt?
Varför går inte alla ner x-antal kilon första veckan?
Varför?

Några som lägger om till LCHF/arteget/paleo m.m har sett i medier att det är “snabbaste” viktminskningsmetoden, att man redan första veckan tappar flera kilon.
Medan andra har läst på och kanske även funderat på om gluten och socker är boven.

Egentligen är det inte relevant vilket. För en riktig viktminskare så är det alltid minus på vågen som är “motovationen”. Det är alltid minus på vågen som är målet.

Du ser i sociala medier människor som går ner exv 5 kilo första veckan. Du ser människor som går stadigt ner 1kg i veckan. Du ser människor som gått ner över 30kg på ett år.

Men du står still.

Varför?
Jag är ingen faktabok. Jag är inget uppslagsverk och heller ingen allvetande guru. Utan jag är en före detta viktminskare med samma tankar. Jag är en Kostrådgivare som ser detta nästan dagligen, frustationen från er.

Ha nu i åtanke (för att göra det lätt och pedagogiskt) att vi är alla samma produkt i grunden, men olika modeller. Vi har olika uppdateringar, olika mjukvara, olika buggar och vi är en special edition i utseende. Endast en skapad av varje. Unik med andra ord. Vad du gjort tidigare och vad du utsatt din kropp för tidigare bestämmer hur du reagerar på en kostomläggning.
En första behöver repareras innan allt funkar som det ska medan en andra har några små buggar att ta hand om medan en tredje är fullt funktionell. Det är det här som bland annat bestämmer hur din viktminskningsresa kommer att se ut.

20140507-093437.jpg
Illustration Anna Larsson – Illustatör/Designer

All din historia lagras ungefär som på en hårddisk. Lägg sen till en massa vardaglig stress på det. En massa måsten och en hel del vikthets (medveten som omedveten). Även här har du några bovar.
Motion och rörelse är en annan.

En som lägger om kosten med ett helt system har större förutsättning att tappa fler kilon i början och långsiktigt. Oftast för att kroppen i sig inte har minnen av svält bla. Den är trygg. Du tar bort livsmedel som inte är nyttiga och första veckan så kan kroppen när den går över på fettförbränning släppa en del vatten bla. Blodsockerkurvan stabiliserar sig. Insulinproduktionen går inte på högvarv. (Samma för alla)

En andra som har några buggar lyckas kanske inom en kort tid mota bort dem och således även börja tappa en del kilon.

En tredje som har en nästan kraschad disk full av buggar och litet minnesutrymme kvar kan det och bör det egentligen ta längre tid för. Det tog inte en natt för att krascha disken eller hur?
Men det kommer. Den kommer att fixas och man måste tyvärr ha tålamod.

Sen är inte allt svart på vitt, tvärtom. Lika många som viktminskar, lika många unika hårddiskar finns det.

Ibland är svaret hormoner, ibland ätbeteende, ibland brist på rörelse/motion. Ofta kombinerat med stress och fel nervsystem som jobbar huvudsakligen. Allt baseras på historia. Vad för minne din hårddisk har och vad för förutsättningar du har.

Hårddisken innehåller liksom inte bara koder som talar om hur du ätit, stressat, svält, viktminskat eller överätit tidigare. Den innehåller även tankesätt och beteenden.

Så misströsta inte (jag vet det är förbaskat svårt) om du inte går ner en massa kilon i början eller om du fastnar på en platå. Är kroppen trygg, kanske ruska om den med en metod som mejerifritt, fakir eller periodisk fasta. Är kroppen inte trygg och du inte har hormonlära osv i bakhuvudet, nöt på, ha tålamod eller anlita en kostrådgivare som kan hjälpa dig.

Luta dig nu tillbaka och gå igenom din minnesbank. Var ärlig. Vad för typ av modell är du?

Jag. Ja jag var en inbiten viktminskare. Som nästan knäcktes när jag inte tappade flera kilon första veckan. Jag hade buggar. Fel på hårddisken och en alldeles för överfull minnesbank. På detta hade jag en massa tvångstankar och skumma matbeteenden i några filer.

Så klyschan, kan jag, så kan du, är uttjatat, jag vet.
Men om ni bara visste vad jag förstört min kropp tidigare och inte bara med mat utan även med festande, alldeles för lite sömn, massa stress och ångest, om ni kände mig för åtta-tio år sedan så skulle ni inte trott att jag skulle sitta här idag, sund, mätt, lycklig, glad, tacksam dock ännu inte helt stressfri (blir man någonsin det).

All kärlek, Mickan

Advertisements

4 thoughts on “Varför går det så långsamt?

  1. Bra skrivet och så klockrent… Min hårddisk har nog kraschat rejält pga flertalet försök att viktminska. Men skam den som ger sig…

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s