Fettbombning, del 2

Jag kan för mitt liv inte tycka att det är okej. Hur jag än vänder och vrider på det så kan jag inte det.

Och ni som hängt med ett tag. Ni vet att jag skriver utefter mina åsikter, vad jag tycker och mina tankar. Sen får ni självklart göra precis som ni vill och även tycka vad ni vill.
Det är skillnad på att fettbomba ett par dagar för att skynda på ketos gentemot att fettbomba veckor i ända.

Många av er, mig inkluderat har en historia. En historia av ett rubbat ätbeteende. En historia av övervikt och kanske till och med en historia av ätstörningar. Några av er och det är viktigt att inte ni glöms bort i dagens vikthets, ni har problem med undervikt istället. Även om inte det syns lika mycket, så är det faktiskt vanligare än man tror.

Jag kan faktiskt inte tycka att det är okej att utesluta vissa näringsämnen kroppen behöver och jag tycker inte heller att det är okej att kompensera med preparat, utöver där vi inte kommer få i oss tillräckligt, omega3 bla. Men det är för att jag rådger ren mat, så ren mat i den mån vi i dagens samhälle kan få tag i. Det är den inriktningen jag valt. Den behöver inte stämma överens med din syn men det är vad jag relaterar till här, i min blogg och verksamhet.

Jag försöker jobba mot ett sunt beteende, ett långsiktigt bra ätbeteende hos mina klienter och följare. Inte att rasa massor i vikt på så kort tid som möjligt utan för att få en varaktig viktminskning, långsiktigt. För att få en fungerande vardag utan tvångstankar och att minimera stressen. Metoder att hantera vardaglig stress med.

Hade det varit lätt att gå ner i vikt och behålla den så hade vi inte haft några överviktiga människor och då heller inte haft det här problemet.

För i mina ögon så är det här samhället faller. Det är inte många som klarar av att äta utan fokus på mat, utan fokus på vikt eller utan fokus på resultat. Alla kämpar vi för något.

För mig handlar det om att se helheten, först då kan vi nå framsteg. Först då kan vi må vårt bästa jag.

Jag dricker kaffe med nån tsk kokosfett ibland, jag äter ett mål mat utan grönsaker ibland. Det är inte det jag pratar om. Inte heller fakir eller nollning eller mini. Jag pratar om det långsiktiga. Att plocka bort näringskällor för att fokusera bara på fett långsiktigt, jag ser faktiskt inte det som hälsosamt. Det må vara effektivt för en del, andra mår illa och en tredje kräks. Ändå försöker ni stoppa i er mer fett än vad som behövs, för orden där ute är ju “ju mer fett dessto bättre”. Men är det verkligen så?

Jag fick ett mail förra veckan av en kvinna som halkat av banan helt i sin viktresa, som tappade tålamodet, blev desperat och sökte en quickfix och som nu behövde hjälp att komma på fötter igen, då hon faktiskt mailade mig från sjukhuset.

Ska det behöva gå så här långt?!

En kvinna som fått råd på just instagram och bloggar att bara äta och dricka fett i 2 veckor. För det skulle vara optimalt för ketos, förbränning och viktminskning. Mådde hon illa skulle hon blanda ut fettet med choklad eller kanel eller i kaffe/te. Inget annat. Bara fett, helst svalt för då får man i sig mer.

Sånt här gör mig rädd. Uppriktigt. Och jag skiter faktiskt i om några av er sågar mig totalt för att jag tycker att det är sånt här som driver klyftan större mellan oss som äter ren mat med fullfeta produkter och de som äter så kallad “vanlig mat”. De får ju massor av vatten på sin kvarn. Allt en LCHF-are gör är ju att äta fett, bregott med sked liksom. Kan vi klandra att de tycker så ibland?

Jag vet att ni är många kloka läsare där ute och jag hoppas att vad ni än väljer att göra, försök se helheten och hälsan.

Det här må vara struntprat eller dramatisk känslomässig retorik. Men om råd där ute angående mat och viktminskning får människor att hamna på sjukhus eller skapar andra problem så tänker jag säga mitt.

Nu ber jag er även att inte klanka ner på min klient i era kommentarer, vi har beslutat att hålla henne anonym, tillsammans.

Hon tillägger:
“Det är inte alltid lätt att se helheten när man vill ha resultat fort. Det är heller inte lätt att se klart när man är desperat. Man vill så mycket men det går så sakta. Man testar det mest extrema. Jag hamnade på sjukhus, ruskig diarré, trasig mage, konstant illamående och konstaterad näringsbrist”

Advertisements

4 thoughts on “Fettbombning, del 2

  1. Jag håller helt med och blir ofta helt förskräckt hur folk blindt litar på vad någon säger på ett forum eller liknande. I en LCHF grupp jag är med i så rekommenderas en kallsup (saltvatten) som lösning på de mest skilda problem som folk frågar om och det tas som en sanning av de flesta utan något ifrågasättande.

  2. så klokt tänkt av dig…. jag har käkat LCHF i 2år men har aldrig vart på den där extrema fettbombningen kanske därför jag inte gått ner så mkt som jag skulle vilja/behöva tappat 7kg på den tiden men skulle behöva tappa minst 10kg till! tycker det är jätteinspirerande att följa dig här och på insta (cina60)

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s