Ett år!

God förmiddag min vän, jag har njutit till fullo av att få lite tid med barnen efter den här jobbhelgen. Det känns i mammahjärtat bär man åker precis när de vaknat och kommer hem lååååångt efter de somnat.

Vet du vad?
På ett är kan man komma så sjukt långt! När man börjar är det svårt att se slutet. Det känns tungt och mörkt och som om man inte kommer någonstans. Våg, vikt, stress och hets. Jag landade inte förrän någon gång i början på sommaren i min resa och tacklade den då med ett helt nytt tänk. Vågen slutade få besök varje dag, jag höll mig till den metod som passade mig bäst, att äta avslappnat och när jag är hungrig. Inte efter klockan.
Jag har stått still, platåer kallar många det, jag har ramlat av hästen någon gång men med tanken “jag fixar detta” så har det mesta löst sig.
Det går långsammare i slutet. Alltid.
Jag har inte levt ett aptråkigt enformigt matliv, man kan variera sig i all oändlighet.
Jag känner inte heller att jag gett upp något, säger jag nu, gammalt pastamonster som jag var. Det är tufft i början. Du kommer vilja ge upp. Men kanske har du förmågan att lyckas se bortom det där och tänka långsiktigt.

20140120-102656.jpg
Det är långsiktigt som kommer ta dig framåt. Här från vänster sett så är första bilden någon dag innan Scott föddes. Andra bilden är från februari och sista tog jag igår.

Jag har inte bara utbildat mig till Kostrådgivare under resans gång utan jag har även lärt känna mig själv på ett plan jag inte trodde möjligt. Jag vet precis vad jag klarar av och inte klarar av. Jag vet vilka “undantag” jag kan göra utan att må dåligt och allra bäst av allt är att med må dåligt menar jag ont i magen och inte ångest.
Ångesten över att äta saker jag kanske egentligen inte borde är som bortblåst. Nu bannar jag mest mig själv för att jag äter “skit” och får ont i magen eller huvudvärk.

Det finns ingen rak väg, om så var fallet skulle alla ta den och alla skulle vara nöjda med sig själva. Det kräver en del diciplin, hårt arbete och LÅNGSIKTIGA mål!

Ärligt….! Jag trodde ALDRIG att jag skulle komma så här långt på ett år!
Jag hade som mål att fram till Scotts födelsedag skulle jag ha gått ner 20kg. Det slog jag redan på sommaren 2013. Satte jag ett nytt mål?

Ja det gjorde jag, men inte en vikt. Inte en siffra på en jädra våg utan mitt mål var och är fortfarande att vara en pigg och glad mamma/fästmö/vän och med det att äta på bästa sätt för mig. Att träna på bästa sätt för mig. Allt det där har gjort att allt går som på räls.

Mitt nya mål för 2014 utöver ovanstående? Ja… Ganska enkelt. Jag MÅSTE stressa ner. Jag har faktiskt kommit ganska långt med mindfulness och min flow yoga, men ibland kan man inte styra stress på jobbet bland annat. Vad gör jag?
Jag har inte lyckats än men jag är kanske typ 5cm bättre på det, lämna jobbet på jobbet.

Mitt råd till dig? Försök att se det ljusa och ju tidigare du börjar ju fortare kommer du vara klar. Du kommer lära dig massor om dig själv och du kommer förhoppningsvis vara ditt bästa jag, om inte annat, finna ditt bästa jag på vägen. ❤️

All kärlek,
Mickan

Advertisements

8 thoughts on “Ett år!

  1. Men åååh vad jag behövde läsa detta idag, för idag är det nämligen MIN första dag! Har läst din blogg i en vecka och förberett mig genom att läsa på som en galning. Känner mig mer än redo men har varit orolig för att ännu en gång ge upp innan jag knappt hunnit börja. Men det ska jag inte göra denna gången! Tack och grattis, du är grym!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s